Inkompetenta myndighetschefer måste väck

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Dan Eliasson har inte rätt att göra avsteg från säkerhetsföreskrifterna, enligt MUST. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Krönika. SR/Ekots avslöjande visar att Polisen lämnat ut säkerhetsklassade uppgifter till ett kanadensiskt företag. Avslöjande är skrämmande likt Transportstyrelsens it-skandal. Hur står det egentligen till med moralen hos svenska myndigheter?

Rikspolischefen Dan Eliasson är i blåsväder.

Det är regeringen som tillsätter myndighetschefer. Därför är ansvaret ytterst regeringens.

SR/Ekots avslöjande (5/9 2017) visar att Polisen lämnat ut säkerhetsklassade uppgifter till ett kanadensiskt företag. Det rör sig om uppgifter om de anställdas namn och personnummer, deras anhöriga, inklusive barn, resmönster och löner.

Har man tillgång till dessa uppgifter har man en god insyn i Polisens verksamhet. Just därför måste information krypteras på ett sätt som Försvarsmakten godkänt, enligt Säkerhetsskyddsförordningen. Under onsdagen bekräftade Polismyndigheten att man bortsett från denna förordning, men hävdar att man har laglig rätt att göra detta.

Men det har Polisen inte alls. I alla fall inte enligt de experter, bland annat it-säkerhetschefen på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, som Ekot har talat med. Våren 2015 hade Eliasson dock ont om både tid och resurser, och därför valde han att anta en ”pragmatisk” inställning till vad lagen föreskriver.

Vänta nu. Har vi inte hört den här historien förut?

Ekots avslöjande är skrämmande likt Transportstyrelsens it-skandal, där den tidigare generaldirektören Maria Ågren beslutade om ”avsteg från lagen” för att kunna låta ett icke säkerhetsklassat utländskt företag sköta hanteringen av känsliga uppgifter.

Hur står det till med moralen hos svenska myndigheter egentligen?

Ovanstående händelser skulle kunna vara enskilda tabbar.

Men de kan också utgöra en del av en osund kultur i förvaltningssverige. Detta hävdar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt (Dagens Samhälle 6/9 2017). Chefer inom den svenska myndighetsvärlden förflyttas mellan olika toppositioner, trots att myndigheternas uppgifter skiljer sig åt markant.

Maria Ågren var generaldirektör på Naturvårdsverket innan hon tog över Transportstyrelsen. Dan Eliasson hade samma titel på Försäkringskassan – ett jobb han skötte dåligt – innan han blev rikspolischef.

Det finns givetvis många förklaringar till varför händelser som dessa kan inträffa. Men det är uppenbart att den svenska myndighetskulturen inte präglas av meritokrati och professionalism. Tror man att man som myndighetschef kan göra ”avsteg från lagen”, det vill säga begå brottsliga handlingar, har man förlorat markkontakten.

Det är regeringen som tillsätter myndighetschefer. Därför är ansvaret ytterst regeringens.

En utomstående utredning som grundligt granskar svenskt myndighetsväsende vore på sin plats.

Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 19 januari 2018

Artiklar från 18 januari 2018

Artiklar från 17 januari 2018

Artiklar från 16 januari 2018

Artiklar från 15 januari 2018

Artiklar från 12 januari 2018

Artiklar från 11 januari 2018

Artiklar från 10 januari 2018

Artiklar från 9 januari 2018

Artiklar från 8 januari 2018

Artiklar från 5 januari 2018

Artiklar från 4 januari 2018

Artiklar från 3 januari 2018

Artiklar från 2 januari 2018

Artiklar från 29 december 2017

Artiklar från 28 december 2017

Artiklar från 27 december 2017

Artiklar från 22 december 2017

Artiklar från 21 december 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen