BUP-krisen kan bli en katastrof

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Ökad ohälsa. Allt fler barn och unga mår dåligt, och vården saknar kapacitet. Foto: Jessica Gow/TT

Krönika. Budgetpropositionen innefattar den kraftfullaste satsningen någonsin på kulturpolitik i Sverige. Inte bara sett till kulturanslagens nivå, utan också sett till kulturens andel av den totala budgeten.

Barn och unga mår allt sämre.

I Jönköpings län tar varje helårsanställd emot nästan dubbelt så många patientbesök som i Västerbotten.

Antalet hjälpsökande har nästan fördubblats på fem år, som Anki Sandberg och Karin Engberg, företrädare för Nationell samverkan för psykisk hälsa, skriver i Dagens Samhälle (2/1 2018).

Men barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, hänger inte med. Trots att kapaciteten har ökat har vårdköerna exploderat. Förra året kom rapporter om unga som fått vänta i upp till två år på neuropsykiatriska utredningar. Väntetiderna ligger i genomsnitt på sex till nio månader. Bara två regioner i hela landet klarar vårdgarantin på 30 dagar.

Barn- och ungdomspsykiatrin är helt enkelt i akut kris, och det går ut över barn och unga som saknar alternativ. Det är ett svek.

Ansvaret ligger först och främst på landstingen. Det förklarar förstås också att skillnaderna är mycket stora i olika delar av landet. I Jönköpings län tar varje helårsanställd emot nästan dubbelt så många patientbesök som i Västerbotten.

Det understryker att styrningen kan förbättras. Nationella riktlinjer för hur vården ska bedrivas vore välkommet. De bör också innefatta samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsovården, som har goda möjligheter att arbeta förebyggande och tidigt fånga upp de som mår dåligt.

Grunden till krisen är dock resursbrist, vilket beror på politiska prioriteringar. Landstingen lägger regelmässigt för lite resurser på barn- och ungdomspsykiatrin. Man ska också komma ihåg att regeringen avskaffade kömiljarden 2016, ett av få verktyg som varit framgångsrikt för att minska vårdköerna.

Behöver man budgetmässiga argument för att satsa mer på psykiatriska verksamheter kan man luta sig mot en rapport från OECD 2016. Där konstateras att den psykiska ohälsan kostar 77 miljarder kronor varje år. Om barn och unga får hjälp tidigare kommer den framtida kostnaden att bli lägre.

Det är dock det mänskliga lidandet som är det verkliga skälet att prioritera området. Att barn och unga som inte ens kan gå i skolan på grund av sina hjälpbehov får vänta två år på en utredning eller diagnos är ovärdigt och oacceptabelt.

2016 sökte 120 000 barn och unga hjälp. Om antalet fortsätter att växa samtidigt som kapaciteten stagnerar kommer krisen att utvecklas till en katastrof. Barn- och ungdomspsykiatrin måste upp på dagordningen.

Joakim Broman
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 22 januari 2018

Artiklar från 19 januari 2018

Artiklar från 18 januari 2018

Artiklar från 17 januari 2018

Artiklar från 16 januari 2018

Artiklar från 15 januari 2018

Artiklar från 12 januari 2018

Artiklar från 11 januari 2018

Artiklar från 10 januari 2018

Artiklar från 9 januari 2018

Artiklar från 8 januari 2018

Artiklar från 5 januari 2018

Artiklar från 4 januari 2018

Artiklar från 3 januari 2018

Artiklar från 2 januari 2018

Artiklar från 29 december 2017

Artiklar från 28 december 2017

Artiklar från 27 december 2017

Artiklar från 22 december 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen