Alla ord och termer är ett hinder för feminismen

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Krönika. Feminismen är och ska vara tillgänglig för alla, men den upplevs inte alltid så. Bara de senaste årtiondena har en uppsjö av nya termer tillkommit. Det är ord som icke-binär, cis-person, intersektionalitet – en hel djungel för den som inte kontinuerligt träffar feminister eller läser på.

Jag hänger en del på feministiska forum.

Ni minns säkert vilket ramaskri det blev när hen började användas. Hör ni många som vägrar använda hen i dag?

Det är oftast ett trevligt och peppande klimat där och jag lär mig hela tiden nya saker.

Det enda som stör mig är att vi feminister ibland uppfyller fördomarna om oss själva genom att akademisera feminismen och fastna i hur människor uttrycker sig.

I stället för att försöka förstå varandra letar vi ibland fel.

Feminismen är och ska vara tillgänglig för alla, men den upplevs inte alltid så. Bara de senaste årtiondena har en uppsjö av nya termer tillkommit. Det är ord som icke-binär, cis-person, intersektionalitet – en hel djungel för den som inte kontinuerligt träffar feminister eller läser på.

Människor som intresserar sig för jämställdhet, och vill jobba för den i stort och smått, behöver känna sig välkomna inom den feministiska rörelsen, och då får det inte bli ett stigma att inte kunna alla ord.

Om någon säger ”könskorrigering”, eller kanske till och med ”könsbyte” i ett gott syfte, där det handlar om att faktiskt lyfta fram hur vården för transpersoner behöver utvecklas, upplever jag att fokus ibland flyttas från sakfrågan till att handla om ordvalet.

”DET HETER KÖNSBEKRÄFTANDE KIRURG!”,” skriver någon och helt plötsligt känner människan som ville engagera sig i hur transpersoner bemöts i vården att hen inte hör hemma där, att hen inte vågar uttala sig av rädsla för att råka säga fel.

Vi som kämpar för ökad jämställdhet har ett stort ansvar att inte skrämma bort människor som använder vardagliga och i vissa fall förlegade termer och att inte låta oss kränkas när människor menar väl och faktiskt vill bidra. Det är en svår balansgång, men en viktig sådan.

Ni minns säkert vilket ramaskri det blev när hen började användas. Hör ni många som vägrar använda hen i dag?

Det finns fortfarande ett fåtal som suckar, men när termen nu etablerats i svenskan finns det ingenting de kan göra. Ge det en generation så är hen lika självklart som hon och han.

Så låt oss vara snälla med varandra, välja våra strider med omsorg och inte idiotförklara den som inte hängt med i den massiva termexplosionen.

Alla som vill arbeta för ett jämställt samhälle behövs om vi ska lyckas.

Vi håller inte alltid med varandra, men vi håller alltid om varandra.

Med tiden kommer också språket att skina i regnbågens alla färger.

Idha Karlsson
ordförande för Feministiskt initiativ i Skellefteå

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 23 februari 2018

Artiklar från 22 februari 2018

Artiklar från 21 februari 2018

Artiklar från 20 februari 2018

Artiklar från 19 februari 2018

Artiklar från 16 februari 2018

Artiklar från 15 februari 2018

Artiklar från 14 februari 2018

Artiklar från 13 februari 2018

Artiklar från 12 februari 2018

Artiklar från 9 februari 2018

Artiklar från 8 februari 2018

Artiklar från 7 februari 2018

Artiklar från 6 februari 2018

Artiklar från 5 februari 2018

Artiklar från 2 februari 2018

Artiklar från 1 februari 2018

Artiklar från 31 januari 2018

Artiklar från 30 januari 2018

Artiklar från 29 januari 2018

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen