Alla ord och termer är ett hinder för feminismen

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Krönika. Feminismen är och ska vara tillgänglig för alla, men den upplevs inte alltid så. Bara de senaste årtiondena har en uppsjö av nya termer tillkommit. Det är ord som icke-binär, cis-person, intersektionalitet – en hel djungel för den som inte kontinuerligt träffar feminister eller läser på.

Jag hänger en del på feministiska forum.

Ni minns säkert vilket ramaskri det blev när hen började användas. Hör ni många som vägrar använda hen i dag?

Det är oftast ett trevligt och peppande klimat där och jag lär mig hela tiden nya saker.

Det enda som stör mig är att vi feminister ibland uppfyller fördomarna om oss själva genom att akademisera feminismen och fastna i hur människor uttrycker sig.

I stället för att försöka förstå varandra letar vi ibland fel.

Feminismen är och ska vara tillgänglig för alla, men den upplevs inte alltid så. Bara de senaste årtiondena har en uppsjö av nya termer tillkommit. Det är ord som icke-binär, cis-person, intersektionalitet – en hel djungel för den som inte kontinuerligt träffar feminister eller läser på.

Människor som intresserar sig för jämställdhet, och vill jobba för den i stort och smått, behöver känna sig välkomna inom den feministiska rörelsen, och då får det inte bli ett stigma att inte kunna alla ord.

Om någon säger ”könskorrigering”, eller kanske till och med ”könsbyte” i ett gott syfte, där det handlar om att faktiskt lyfta fram hur vården för transpersoner behöver utvecklas, upplever jag att fokus ibland flyttas från sakfrågan till att handla om ordvalet.

”DET HETER KÖNSBEKRÄFTANDE KIRURG!”,” skriver någon och helt plötsligt känner människan som ville engagera sig i hur transpersoner bemöts i vården att hen inte hör hemma där, att hen inte vågar uttala sig av rädsla för att råka säga fel.

Vi som kämpar för ökad jämställdhet har ett stort ansvar att inte skrämma bort människor som använder vardagliga och i vissa fall förlegade termer och att inte låta oss kränkas när människor menar väl och faktiskt vill bidra. Det är en svår balansgång, men en viktig sådan.

Ni minns säkert vilket ramaskri det blev när hen började användas. Hör ni många som vägrar använda hen i dag?

Det finns fortfarande ett fåtal som suckar, men när termen nu etablerats i svenskan finns det ingenting de kan göra. Ge det en generation så är hen lika självklart som hon och han.

Så låt oss vara snälla med varandra, välja våra strider med omsorg och inte idiotförklara den som inte hängt med i den massiva termexplosionen.

Alla som vill arbeta för ett jämställt samhälle behövs om vi ska lyckas.

Vi håller inte alltid med varandra, men vi håller alltid om varandra.

Med tiden kommer också språket att skina i regnbågens alla färger.

Idha Karlsson
ordförande för Feministiskt initiativ i Skellefteå

Mer från Åsikter

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Artiklar från 28 november 2017

Artiklar från 27 november 2017

Artiklar från 24 november 2017

Artiklar från 23 november 2017

Artiklar från 22 november 2017

Artiklar från 21 november 2017

Artiklar från 20 november 2017

Artiklar från 17 november 2017

Artiklar från 16 november 2017

Artiklar från 15 november 2017

Artiklar från 14 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen