Foto: Leif R Jansson/TT

Alla borde ha råd att köpa ruttjänster

Krönika. När det gäller de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden uttrycker många att ”nyanlända ska jobba före de förtjänar rätt till utbildning”, trots att dessa tyckare och ledare i samhället själva fått utbildning innan de började arbeta.

Varför är det oftast bara dem med hög och stabil inkomst som tycker att lönerna ska sänkas för enklare jobb?

Ökade klyftor i samhället är negativt och minskar sammanhållning.

Det är en fundering jag bär med mig i debatten om hur ett ”första jobb” ska underlättas för nyanlända. Ofta nämns också unga och långtidsarbetslösa i samma andetag.

Vi behöver fler enkla jobb.

Sänkta lägstalöner är lösningen för personer utan gymnasieexamen.

Så låter det i debatten, ofta från borgerliga politiker. Om inte parterna på arbetsmarknaden kommer överens bör politikerna i riksdagen besluta i frågan.

Facket säger nej, accepterar inte lönesänkningar, vilket förvånar politiker och Svenskt Näringsliv. Men facket har jobbat för högre löner för de lägst avlönade och för att minska löneklyftorna i samhället i hundra år. Lösningen vi varit överens om i praktiken, har byggt på att parterna själva äger frågan.

När det gäller de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden uttrycker många att ”nyanlända ska jobba före de förtjänar rätt till utbildning”, trots att dessa tyckare och ledare i samhället själva fått utbildning innan de började arbeta.

Andelen enklare jobb har minskat de senaste årtiondena, alla behöver goda kunskaper och i dagsläget har vi gymnasienivå som norm eftersom man som ung ska klara av krav i arbetet under 45–50 år. Låt oss ha samma ambition för nyanlända.

Men vilka är då de nya enkla jobben man talar om?

Jag gissar att det handlar om att hålla i paraplyer på golfbanan, stryka gardiner, tvätta bilar, fylla bensin på macken, klippa gräset och motionera hundar. I USA finns det en rätt stor grupp sådana jobb med kraftigt lägre löner än de normala, med ett resultat jag tror få i Sverige vill se.

ett alternativ till låga löner, och en lägre kostnad för arbetsgivarna, vore att skattesubventionera jobben i likhet med rot och rut. När det gäller rot har byggnadsarbetarna normala löner, men kostnaden för dessa togs till 50 procent av samhället.

Gör lika med de enkla jobben vi nu pratar om. Låt den som anställer en paraplybärare på golfbanan eller en som vädrar ut vinterkläderna slippa halva kostnaden, men betala en lön som den nyanlända kan leva på. Eller lägg pengar på att öka personalen på äldreboenden.

Vilket samhälle leder en ökande andel lågbetalda jobb till?

Ska man kunna skaffa sig en bostad som ny på arbetsmarknaden, ung eller nyinflyttad?

Ska det synas på ett barns klädsel eller möjlighet till fritidsaktiviteter?

Ökade klyftor i samhället är negativt och minskar sammanhållning.

Jobbskatteavdragen igen. Den femtedel som tjänade mest fick 46 procent av skattesänkningarna och den femtedel som tjänade minst fick fem.

Mitt alternativ är utbildning, gymnasiekompetens, bristyrkesutbildning och rimliga löner.

Och när det gäller rättvisa, varför ska bara vi som har det bra kunna ha städhjälp?

Per Lindbäck
tidigare ombudsman för IF Metall

Mer från Åsikter

Artiklar från 29 september 2016

Artiklar från 28 september 2016

Artiklar från 27 september 2016

Artiklar från 26 september 2016

Artiklar från 23 september 2016

Artiklar från 22 september 2016

Artiklar från 21 september 2016

Artiklar från 20 september 2016

Artiklar från 19 september 2016

Artiklar från 16 september 2016

Artiklar från 15 september 2016

Artiklar från 14 september 2016

Artiklar från 12 september 2016

Artiklar från 9 september 2016

Artiklar från 8 september 2016

Artiklar från 7 september 2016

Artiklar från 6 september 2016

Artiklar från 5 september 2016

Artiklar från 2 september 2016

Artiklar från 1 september 2016

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen