Accepterar regeringen våld mot poliser?

Detta är en krönika. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Foto: Johan Nilsson/TT

Krönika. Undantag i lindrigare fall görs för poliser, eftersom de ska tåla mer än andra. Det är rimligt att en polis ska kunna ta knuffar och förolämpningar som hade betraktats som kränkningar om en vanlig medborgare råkat ut för dem.

I och med de senaste årens upptrappade våld mot blåljuspersonal höjs nu allt fler röster för att poliser måste få utökad rätt till kränkningsersättning.

Det var aldrig lagstiftarens mening att poliser inte ska få kränkningsersättning vid allvarliga brott.

När förslaget behandlades i riksdagen ställde sig en majoritet bakom detta. Men regeringspartierna och Vänsterpartiet sa nej.

Kränkningsersättning ges till brottsoffer som anses ha fått den personliga integriteten störd genom exempelvis hot eller våld.

Undantag i lindrigare fall görs för poliser, eftersom de ska tåla mer än andra.

Det är rimligt att en polis ska kunna ta knuffar och förolämpningar som hade betraktats som kränkningar om en vanlig medborgare råkat ut för dem.

Men var går gränsen?

Tidigare i år blev en polis i Stockholm, som blivit misshandlad med ett knytnävslag, först beviljad kränkningsersättning i tingsrätten. Men domen överklagades och hovrätten gjorde en annan bedömning, vilket gjorde polisen återbetalningsskyldig till gärningsmannen.

I Blekinge förra året blev en polis nekad skadestånd efter att ha blivit spottad på rakt i ansiktet.

Två poliser i Tensta blev utsatta för stenkastning av en grupp på upp till 15 personer. Motiveringen från domen 2016 till att neka dem kränkningsersättning löd att sådana angrepp ”förekommer relativt ofta i Tensta” och att poliserna därför borde ha varit ”mentalt förberedda”.

Signalen en sådan dom sänder ut är att poliser som arbetar i utanförskapsområden ska stå ut med mer våld.

Egentligen borde vi ha ett rättsväsende som markerar att det är aldrig är acceptabelt att bruka våld mot polisen.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och Svenska Dagbladets juridiska kommentator, skriver att undantaget för poliser har dragits för långt (Svenska Dagbladet 2/5 2017). Det var aldrig lagstiftarens mening att poliser inte ska få kränkningsersättning vid allvarliga brott.

Det är mycket prat från regeringen om satsningar på polisen genom att utöka kåren.

Men flykten från poliskåren har pågått länge och det borde vara en angelägenhet från politiskt håll att försöka förhindra att kompetent och erfaren personal slutar.

Att ta polisernas arbetssituation på allvar borde vara en lika hög prioritet.

Padma Schrewelius
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Artiklar från 23 februari 2018

Artiklar från 22 februari 2018

Artiklar från 21 februari 2018

Artiklar från 20 februari 2018

Artiklar från 19 februari 2018

Artiklar från 16 februari 2018

Artiklar från 15 februari 2018

Artiklar från 14 februari 2018

Artiklar från 13 februari 2018

Artiklar från 12 februari 2018

Artiklar från 9 februari 2018

Artiklar från 8 februari 2018

Artiklar från 7 februari 2018

Artiklar från 6 februari 2018

Artiklar från 5 februari 2018

Artiklar från 2 februari 2018

Artiklar från 1 februari 2018

Artiklar från 31 januari 2018

Artiklar från 30 januari 2018

Artiklar från 29 januari 2018

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen