Vad har detta tjafs om järnsanden kostat oss skattebetalare, frågar skribenten. Foto: Roine Sandlén
Hur länge ska Skellefteå kommuns miljökontor få hålla på med detta tjafs med järnsanden innan ni lyfter bort folket som sitter på dessa stolar?
Det är konstigt att helt plötsligt är järnsanden så farlig, eftersom den är mycket renare i dag än tidigare. Vad har detta tjafs kostat oss skattebetalare? Hur påverkar det miljön att ni använder bergkross som också innehåller farliga ämnen och som dessutom blir dyrare.
Men att fylla järnsand i havet vid nya kajen i Skelleftehamn, då går det tydligt bra.
Svara i Norran hur mycket dyrare bergkrossen har blivit på alla ställen kommunen fyllt och redovisa ärligt i kronor och ören.
Skattebetalare
Svar direkt
Hej och tack för ditt engagemang! Vi får anta att den sand du syftar på, som var farligare förr, är slaggsand.
Enligt de prov som tagits på slaggsanden på Scharins innehöll den mer arsenik, bly, zink och svavel.
Det vi idag kallar järnsand innehåller å andra sidan mer krom och vanadin. Enligt ett examensarbete om metallers lakningsbenägenhet hos järnsand i banvall (Lena Andersson, 2002:179 CIV) skriver hon att järnsand från 1960-talet (och då förmodar vi att hon pratar om sanden före 1964) innehöll mer arsenik, bly, kadmium, kobolt och zink, medan koppar och krom är högre i dagens järnsand.
Bergkross anses inte vara ett avfall. Det materialet kommer direkt från en täkt och faller inte under samma regler vid användande.
Vid jämförelser mellan järnsand och naturmaterial (berg och grus) innehåller naturmaterialet för det mesta betydligt lägre halter av tungmetaller. I vissa områden kan berget innehålla högre halter av arsenik men sådant bevakas vid tillståndsprövningen av nya täkter. Är innehållet av tungmetaller högt nekas tillstånd.
Vissa bergmaterial, till exempel gråberg från sulfidmalmsgruvor, klassat som avfall, kan ofta också vara olämpliga att använda i anläggningsändamål ute i samhället. Vid användning av sådant material behöver även det prövas.
Vad gäller användande av järnsand i hamnen finns en ansökan hos mark- och miljödomstolen för att pröva om det är möjligt.
När användande av exempelvis järnsand tas upp i bygg- och miljönämnden är det riskerna med att använda materialet som bedöms, inte dess funktion. Någon generell kostnadsjämförelse är svår att göra utan får bedömas från fall till fall av den som utför ett anläggningsprojekt.
Skellefteå kommun arbetar aktivt för att på ett hållbart sätt återvinna och återanvända material för anläggningsändamål.
Ann-Christin Westerlund, tf ordförande bygg- och miljönämnden
Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad
Eva Kinnvall, avdelningschef miljö och hälsa
