För inte så länge sedan träffade jag en ung kvinna. Hon har ett jobb i Skellefteå och jag behövde hennes hjälp att lösa några problem. Hon var kunnig i det hon gjorde, vilket imponerade på mig.
Jag kunde konstatera att hon inte var född i Skellefteå, vilket ledde till att jag frågade var hon kom ifrån.
Mina misstankar var rätt. Hon kom från Luleå, men hade bott i andra städer både i norr och söder. Spontant kunde jag inte låta bli att fråga vad hon tyckte om Skellefteå.
Det är intressant att få veta hur en ung kvinna, som levt och arbetat i ett antal andra kommuner, ser på vår kommun. Nyfiken som jag är har jag under åren pratat med andra unga män och kvinnor om deras uppfattning om Skellefteå kommun.
Jag har försökt att vara neutral så gott det går med tanke på att det är lätt att bli hemmablind. Det jag tidigare känt när det gäller de ungas känsla för kommunen blev bekräftad.
Hon sa ”Skellefteå ligger tio år efter andra kommuner jag bott i.” Hon kunde inte tänka sig att stanna i kommunen, såg ingen framtid för sig och det hon ville göra av sitt liv.
Det är en skrämmande sanning för en kommun som siktar att bli 80 000 invånare. Nu är det inte fel på befolkningen i stort utan på de som styr denna kommun. Både de som tidigare styrt och de som styr idag.
Här har politikerna ett stort ansvar för framtiden om nu inte Skellefteå ska halka efter ännu mer. I och med att jag har skrivit detta så kommer ett antal personer att kommentera denna insändare på nätet och i Norran.
Där man kommer att på alla sätt dementera min och andras syn på kommunen och säga hur bra den är. Ni som läser kommentarerna, betänk vilken partifärg de har.
Lennart Gustavsson, Tuvan