Illustration: White Arkitekter
Nog är det väl märkligt att ni politiker inte klarar av att läsa innantill och svara på frågorna som ställdes om kulturhuset i insändarna 30 januari. Jag tänker göra ett nytt försök att få svar på frågor angående kostnader och konsekvenser av kulturhusbygget till de fyra borgerliga partierna. Den här gången hoppas jag att ni läser frågorna och svarar på dem. Hittills har ni bara undvikit kärnfrågorna.
1. Vad kommer kulturhuset att kosta, möblerat och klart?
2. Om kostnaden överstiger 500 miljoner kronor inklusive uppräkning för inflation, kommer ni då att rösta emot kulturhuset? Om inte, vad är er övre kostnadsgräns för bygget?
3. Kulturhuset ökar kommunens driftskostnader med 30 miljoner kronor per år. Att gömma de kostnaderna i ett särskilt bolag och få oss kommunmedborgare att tro att det är lösningen för allt, är att underskatta oss. Någon ska betala kalaset. Det måste även ni begripa. Att andra kommunala bolag ska betala innebär att motsvarande bidrag till kommunkassan försvinner - och att det drabbar oss medborgare i alla fall. Vilka nerdragningar har ni lagt in?
4. Vilka konsekvenser blir det för andra lokalägare när verksamheten flyttar från Nordanå och Scandic-huset. Går de i konkurs? Trots allt blir de lokaler över. Flumma inte om att de kan hyras ut, såvida det inte finns konkreta hyresgäster.
5. Finns en konsekvensanalys gjord för projektet? I så fall, hur ska jag få läsa den.
Jag har tidigare ställt frågor om totalkostnaden för kulturhuset, utan att få svar. Har ni godkänt kostnaden för kulturhuset in blanco? Alla vill väl veta priset innan man köper något. Ni politiker kan väl inte fungera på annat sätt?
Trebner
Svar direkt
Tack för raka frågor, här kommer de svar vi kan ge i nuläget. En investeringskalkyl är per definition inte en exakt prislapp utan en uppskattad beräkning av de utgifter som förväntas inom projektet. Marknadsläge, konjunktur och andra faktorer förändras ständigt och måste därför tas med i beräkningen.
Vi är eniga om beslutet att avsätta 490 miljoner kr plus uppräkning för att bygga Kulturhuset. C, KD och L godkänner en uppräkning enligt branschindex medan M vill hålla sig till uppräkning enligt KPI (konsumentprisindex). Byggbranschens index ligger högre än KPI p g a den stora efterfrågan som råder. Projektorganisationen har fått i uppdrag av politikerna att hålla nere utgifterna i det fortsatta projekteringsarbetet.
I detta blir exempelvis kommande upphandlingar av byggentreprenörer viktiga steg för att hitta rätt nivå på projektets investeringsutgifter.
Investeringskostnaden ska inte underskattas, men på lång sikt är ändå kulturhusets driftkostnader långt mer avgörande. Med aktuell investeringskalkyl inklusive indexuppräkning har driftkalkylen för kulturhuset inte förändrats jämfört med de beräkningar vi hade när budgeten beslutades. Kulturhusbolaget kommer att behöva ett årligt driftbidrag för att få intäkter och kostnader att gå ihop. I den modell vi nu jobbar på kommer det bidraget att ges av andra bolag i Skellefteå Stadshus AB i form av så kallade koncernbidrag. Bedömningen är att kulturhusbolaget kommer att behöva ett bidrag på 20-25 miljoner kronor årligen, med utjämnade variationer mellan åren
Det bidrag på ca 200 miljoner kronor årligen som kommunkoncernens bolag ger till kommunens skattefinansierade verksamhet kommer inte att beröras av detta.
Skellefteå kommun har idag ett stort tryck på att få fram både tomter för bostäder och lokaler för olika verksamheter. Detta gäller även för de lokaler som kulturhusets blivande kärnverksamheter lämnar efter sig när de flyttar. I dagsläget vet vi inte om andra kommunala verksamheter har behov av de lokaler som lämnas eller om de istället ska avyttras.
Resonemang kring konsekvenser angående kulturhuset finns bl a i de beslut och beslutsunderlag som är offentliga och finns på www.skelleftea.se/kulturhus. Vi vill gärna uppmuntra er som har frågor att läsa detta material.
Vi är helt eniga om att kommunen behöver genomföra viktiga investeringar för att utveckla Skellefteå och bygga för framtiden. Investeringar i skolor och ny vattenförsörjning är några exempel. Ett annat exempel är kulturhuset som inte bara handlar om att utveckla kulturlivet och nöjesutbudet i Skelleftebygden. På de orter i Sverige där liknande anläggningar byggts har investeringen tydligt resulterat i positiva följder för handel, besöksnäring, kompetensförsörjning och näringslivet i stort.
De effekterna behöver vi även här för att kunna utveckla och driva andra basala verksamheter.
Johan Söderberg(M), tf 2:e vice ordförande kommunstyrelsen
Carina Sundbom(C), ledamot, kommunstyrelsen och gruppledare
Andreas Westerberg (L),ledamot, kommunstyrelsen och gruppledare
Charlotta Enqvist (KD),ledamot, kommunstyrelsen och gruppledare
En kortare version av svaret har publicerats i Norran, pappersupplagan