Signaturen Martinsson, vägrar i Norran den 19 april, liksom signaturen Trebner tidigare också att svara på frågan: Varför är det bara teaterbygget som inkräktar på äldreomsorg och i hans resonemang även skola?
Jag gav exempel på olika liknande nöjesaktiviteter runt om i kommunen som inte håller till i provisorier från 1940-talet. Det gjorde jag för att visa på det inkonsekventa i resonemanget.
Jag anklagar ingen för att vara bakåtsträvare. Det finns förutom kultur- och fritidsbudget också en hel del annat i kommunens budget som inte är så att säga ”livsnödvändigt”, parker, cykelbanor, bidrag till stadsfester eller musikfestivaler. Och så vidare - i all oändlighet.
Men vi vill ha det ändå, därför att livet blir lite mer omväxlande, och vi har uppenbarligen haft råd med det.
Naturligtvis är det jobb, jobb och åter jobb som bestämmer hur befolkningsutvecklingen ser ut på olika ställen i landet. Vem säger emot? Inte jag.
Detta gäller även inom en kommun. På vilket sätt en satsning enbart på äldreomsorg och en god grundutbildning skulle hjälpa där återstår att förklara.
Det är just detta dilemma som inlandskommunerna och orter i Bergslagen hamnat i. Här har man har nästan bara resurser kvar till det allra nödvändigaste. Vilket förstärker tendensen neråt.
Än en gång: Vad är det som gör att just precis det planerade kulturhusbygget inkräktar på äldreomsorg och grundutbildning?
Kulturhuset är dessutom utomordentlig billigt om man slår ut det på de snart femtio åren som gått sedan Skellefteå lyckades få hit Västerbottensteatern.
Dan Johansson, Skellefteå