Vi måste ändra vår syn på andra människor
Sverige har under 1950–60, ja ända fram till i början på 1990-talet varit ett av de länder som brytt sig om människor som kommit från andra länder. Människor som verkligen har haft anledning att söka hjälp i vårt land.
Det är människor som blivit förföljda på ett eller annat sätt i sina hemländer. Människor som verkligen har haft skäl till att komma till vårt land. Men tyvärr så har Sverige allt mer ändrat sin policy. I stället för att låta asylsökande stanna så skickar man ut dessa människor.
Sverige är ett av de första länderna som den 12 december 1948 skrev på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna. Under de senaste tio åren har man allt mer frångått det man skrev under. Den svenska regeringen har till exempel bara under det år som nu snart är till ända fått erinran både från EU och FN om att man bör se till sin flyktingpolitik.
Som många av oss vet så har ingen förändring skett, trots dessa påtryckningar.
Regeringen har så vitt jag vet inte påpekat detta för vare sig Migrationsverket eller Migrationsöverdomstolen.
Man bör faktiskt kunna lyssna på alla rapporter som kommer från media om vad som händer i vissa delar av världen. Människor som kommer från till exempel Afghanistan, Iran och Irak skickas tillbaka till respektive länder, trots att det är oroligt i denna del av världen.
Det regeringen framgent nu måste göra är att se över hur Migrationsverket sköter sina uppdrag. I många fall skickar man ut människor, trots att de vet att de har rätt till att få stanna i vårt land.
Jag och många med mig skulle vilja se att har man vistats i landet mer än två år så ska man ges permanent uppehållstillstånd.
Dessutom så skulle man visa lite mer solidaritet med unga kvinnor med små barn som luras hit av män som lovar guld och gröna skogar om de följer med till Sverige.
Det är många i denna grupp som blir både misshandlade och dumpade bara efter någon månad här. Dessa människor borde också få förtur när det gäller uppehållstillstånd. Det är ju inte de som gjort fel, utan det är de som lurat hit dem.
Thomas Lundgren, SMIA (Skelleftebor mot inhumana avvisningar), Skellefteå








