RSS
0.15%
Skatter påverkar
I år sänks inkomstskatterna ännu ett steg. Många svenska hushåll har de senaste fyra åren fått skattesänkningar som med marginal överstiger den utlovade tusenlappen som Moderaternas valaffischer lockade med för fyra år sedan.
Oppositionen har redan sagt att de ska ta bort åtminstone det fjärde steget i det så kallade jobbskatteavdraget. Mycket tyder alltså på att skatterna kommer att vara en het fråga inför höstens val.
I Sverige talas det oftast om skatter som en plånboksfråga, men skatter påverkar hela ekonomins funktionssätt. Politiska beslut, kanske i synnerhet skatter, har ofta oavsedda konsekvenser.
Ett välkänt exempel på en skatt med oväntade extrakostnader är den fönsterskatt som fanns i England på 1700-talet. Än idag lockar orten Bath turister med hjälp av det underliga faktum att flera hus på orten har igenmurade fönster. Skatten skulle nämligen betalas om huset hade mer än sex fönster.
Ett mer närliggande exempel är den omsättningsskatt på värdepapper som fanns i Sverige på 1980-talet. Effekten blev att stora delar av handeln med dessa papper flyttade utomlands, exempelvis till London.
I alla dessa fall är skatternas extrakostnader synliga. Men kostnaderna finns även när det saknas synbara tecken på att människor ändrat sitt beteende på grund av skatten.
Varje gång någon väljer bort en vara, tjänst eller ett uppdrag som de skulle ha accepterat om den hade varit skattefri, har skatten orsakat en samhällsekonomisk förlust. På 1970- och 1980-talet hade Sverige till exempel ett väldigt progressivt skattesystem som gjorde att arbete över en viss nivå lönade sig mycket dåligt. Då syntes extrakostnaderna genom att många varje år valde bort några timmars arbetstid.
När regeringen nu pressas att förklara varför skatten sänkts för arbetande men inte för pensionärer, kan det samhällsekonomiska perspektivet vara värt att lyfta fram. Om jobbskatteavdraget gör arbete mer lönsamt så att inkomsterna ökar, då ökar faktiskt också pensionerna: Dessa är nämligen numera knutna till den allmänna inkomstutvecklingen. Sambandet är möjligen inte helt lätt att förklara, men när regeringen nu valt att sänka skatten på detta sätt, borde den också kunna förklara varför.
Andreas Bergh
fil dr i nationalekonomi, Lunds universitet och Rati
