Elcertifikat eldar på vindkraften

Stigande räntor med risk för ökande kreditförluster, minskar bankernas lönsamhet från den inhemska bostadsfinansieringen. Några av storbankernas nyligen publicerade gigantiska kreditförluster i Baltikum, Ukraina och Ryssland, bör leda till ökad försiktighet med krediter till andra, nya och okända marknader. 

Under 2009 har vindkraftsindustrin i Sverige fortsatt att växa kraftigt enligt organisationen Svensk Vindenergi. En bedömning är att över 200 nya vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 450-500 MW har byggts under 2009. Planer på en etablering om totalt över 20 000 verk i Sverige finns registrerade ute i kommunerna.

Internationellt är vindkraften, till följd av lågkonjunkturen, fallande elpriser och brist på nödvändig ersättningskraft som ”back-up”, inte längre på lika stark frammarsch. Både elpriserna och elcertifikaten, som avgör den totala ersättningsnivån för vindkraftsproducenterna, har sjunkit. Därmed hotas branschen av bakslag under 2010. De största projekten ligger på is, eftersom de med dagens ersättningssystem inte bär sig.

Framtida intäktsströmmar är beroende av politiska beslut. Många av de snabbt växande vindkraftsbolagen saknar tillräckligt eget kapital. De saknar också erfarenhet av storskalig vindkraftsverksamhet. Säkerhetsvärdet av verken är mycket svårbedömt. Ersättningen som systemet med elcertifikat ger är, enligt Svensk Vindenergi, för dålig för att bankerna ska bevilja lån till större vindkraftsprojekt.

Med hänsyn till de mångmiljardbelopp som måste lånas upp på finansmarknaden för att finansiera den snabbväxande vindkraftsbubblan, borde den uppenbara risken för ännu en farlig överexponering i banksystemet vara en högt prioriterad fråga i bankernas styrelser och för tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen.

Vindkraftslobbyn har nu startat en omfattande verksamhet för att öka bidragen till vindkraften och därmed höja ambitionerna i elcertifikatsystemet. Subventionssystemet riskerar därmed att ytterligare elda på en redan överhettad bransch, likt en räntesänkning i en högkonjunktur.

Allteftersom staten driver på vindkraftsutbyggnaden, kommer allt högre subventioner att krävas för att hålla nivån konstant per producerad vindkrafts-kWh. Alternativet är att låta vindkraften ”äta upp” elcertifikaten för vattenkraft och biobränslen, totalt över 7 miljarder kronor per år. Men inte ens detta räcker. När vindkraften nått upp till Energimyndighetens och regeringens mål om 30 TWh, krävs över 10 miljarder kronor per år i subventioner enbart till vindkraften, mot dagens ca 1 miljard.

Elcertifikatsystemet blir därmed en bankakut för vindkraften, där elkunderna ytterst tvingas stå för notan. Skulle framtidens kunskap ge politikerna anledning att ompröva systemet med elcertfikat och/eller utsläppsrätter hamnar ett stort antal olönsamma vindkraftbolag i knät på bankerna, redan innan vindkraftverken är skrotfärdiga.

Per-Olof Eriksson

f d vd Sandvik, f d ordförande Svenska kraftnät

Björn Törnvall

f d bankdirektör, vd Gamlestaden 

Jonny Fagerström

Stockholmsinitiativet

Publicerad2010-02-21 01:00