Ska västvärldens pensionärer leva gott på misär i Guatemala?

Norska, kanadensiska och svenska pensionsfonder har fått kritik för att ha investerat hundratals miljoner kronor i det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp. Kritiken har riktats mot att guldutvinningen slukar enorma mängder vatten, släpper ut gifter i natur och vattendrag och att personer som öppet protesterar mot gruvdriften kriminaliseras. I Sverige är AP-fonderna väl medvetna om problemen, men avvaktar en utvärdering som aldrig tycks bli klar. Faktum är att västvärldens pensionsfonder investerar i våld och bristande etik.

De norska, kanadensiska och svenska pensionsfonderna har låtit meddela att man känner till den allvarsamma situationen runt guldgruvan Marlin i Guatemala och att man tar del av de rapporter som presenteras. Svenska AP-fonderna säger att man inte kommer att vidta några åtgärder innan den konsekvensanalys som initierades efter ett besök i området i februari 2008 är klar. Det var 20 månader sedan.

Under tiden har Goldcorp, via det helägda dotterbolaget Montana Exploradora, enligt officiella siffror, dragit in cirka 1 317 miljoner kronor. Mer troligt är dock att företaget tjänat det dubbla, vinsten är beräknad på ett guldpris på 18 dollar per gram och marknadsvärdet har slagit rekord och överstiger i dag 37 dollar per gram.

Utvinning av guld i dagbrott är en av världens mest miljöförstörande industrier. Foton från Marlingruvan visar hur skog har skövlats och att barn har drabbats av hudsjukdomar. Världsbanken och flera människorättsorganisationer har i rapport efter rapport lyft fram de sociala konflikterna i området, som en av de allvarligaste konsekvenserna av gruvdriften i San Marcos.

Jantzi Research, som granskade drygt 200 kanadensiska företag, dömde i april 2008 ut Goldcorp som socialt oansvarigt och rekommenderade investerare att dra tillbaka sina investeringar från företaget. Miljöorganisationen COPAE har i sommar varnat för att nivåerna av ett antal tungmetaller i vattendragen runt gruvan överstiger rekommenderade värden från både Världsbanken och Guatemalas egen lagstiftning. Guatemalas vice gruvminister, Jorge García, sa under en utfrågning i kongressen den 24 september att gruvministeriet godkände Goldcorps miljökonsekvensstudie utan att känna till innehållet.

Konflikterna i området trappas upp. Inte bara aktivister hotas och kränks av personer kopplade till gruvbolaget, utan även befolkningen i allmänhet. Goldcorp har genom att använda sig av rättsapparaten försvagat och tröttat ut kritiska röster. Det organiserade motståndet slås ner av polis och militär som ställer sig till gruvbolagets förfogande.

Den 22 september gjorde Amnesty International ett besök vid Goldcorps gruva. Esteban Beltrán, ordförande för Amnesty Internationals spanska sektion, kommenterade situationen: ”Gruvföretagen i Guatemala bröt mot ILO-konvention 169 genom att varken informera eller tillfråga ursprungsfolken innan de påbörjade sin verksamhet. I dag ser vi att statens opartiskhet är obefintlig eftersom gruvföretagen tillåts verka i straffrihet och utnyttja rättssystemet för att förfölja individer, medan ursprungsfolkens legitima protester slås ned med våld utan att några åtgärder vidtas.”

Den konsekvensstudie som de svenska AP-fonderna väntar på är hårt kritiserad redan från inledningsskedet. Grundprinciperna för studien är transparens, oberoende och deltagande, men i praktiken är det tvärtom. Företaget som ska granskas, Goldcorp, har själva en representant i styrkommittén för utvärderingsprocessen medan det saknas representation från lokalbefolkningen och frivilligorganisationer i området.

Frågorna staplar upp sig. Hur många människor ska behöva bli sjuka, hur många floder förgiftas och hur många fler personer fängslas innan fondförvaltarna förstår att deras investeringar i guld är oetiska?

Det är hög tid att byta strategi. När den norska oljefonden valde att dra tillbaka sina investeringar från ett annat transnationellt gruvföretag, Barrick Gold, blev det uppmärksammat bland finansinstitut i hela världen. Vi uppmanar pensionsfonderna i Sverige, Norge och Kanada att göra gemensam sak och sälja sina aktier i Goldcorp och på så sätt sända ett tydligt budskap till omvärlden: mänskliga rättigheter måste gå före vinstintressen. Vi tolererar inga fler oetiska offentliga placeringar.

Ett gemensamt utspel från tre stora offentliga investerare skulle väcka debatt och kunna bli den väckarklocka som finansinstitut och transnationella bolag behöver för att i större utsträckning ta hänsyn till hållbar utveckling och respekt för de mänskliga rättigheterna. Är ni beredda att göra det?

Domingo Hernández Ixcoy

ursprungsfolksnätverket Waqib’Kej, Guatemala

Grahame Russell

ordförande Rights Action, Kanada och USA

Francisco Contreras

ordförande Latinamerikagrupperna, Sverige

Håkan Mårtensson

tillförordnad generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen, Sverige

Gaute Eielsen

ordförande Latin-Amerikagruppene, Norge

Publicerad2009-10-29 15:30