Mat är en mänsklig rättighet

Varannan sekund dör en människa av svält. Trots ett överflöd av mat i västvärlden, och utrymme för ekonomiska satsningar, är det en siffra som ökar och som tydligt visar hur den politiska viljan lyser med sin frånvaro i debatten om världshungern. Det som behövs är ett rättighetsperspektiv.

Redan 1948 erkände FN deklarationen om mänskliga rättigheter. Men på grund av oenigheter mellan länderna i väst och öst så delades den upp i två block; ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) samt medborgerliga och politiska rättigheter.

Eftersom västländerna såg de medborgerliga och politiska rättigheterna som viktigare tog det lång tid innan de andra i praktiken sågs som likvärdiga. Det är inte förrän i dag ESK-rättigheterna fått ett tilläggsprotokoll som ska stärka deras position. Ett protokoll som gör det möjligt för den kränkta individen att kräva att dess mänskliga rättigheter respekteras.

Sverige bör vara förebild för omvärlden i dessa frågor. Ändå vill utrikesminister Carl Bildt (M) inte skriva under protokollet. Av två anledningar: han anser inte att det kommer att ha någon verkan och att det är för svårt att identifiera kränkningar.

Men Sveriges stöd gör skillnad och har verkan. Ju fler länder som skriver på desto större tyngd kommer protokollet att få. I det tidigare arbetet med protokollet för medborgerliga och mänskliga rättigheter manade ett stort internationellt stöd till att det också fått genomslag. Samma sak gäller för detta protokoll. Tjugo länder har redan skrivit under, däribland vårt grannland Finland.

Den andra anledningen, att det skulle vara svårt att identifiera kränkningar, är en myt. Redan i dag arbetar flera organisationer med detta och det är inte svårt att hitta exempel där de mänskliga rättigheterna kränkts. Till exempel blev ett ursprungsfolk i Brasilien, utan kompensation, fråntagen sin mark, som de levt på i generationer, och förlorade därmed sin enda källa till försörjning. I Indien har ett helt samhälle drabbats av sjukdomar och undernäring sedan deras grundvatten förgiftats av närliggande industrier, utan att indiska myndigheter kommit till hjälp. Att förstå att dessa människors rättigheter har kränkts är inte svårt.

Sverige bör i arbetet mot världssvälten, och för alla människors lika värde, skriva på tilläggsprotokollet som kräver att länder respekterar och skyddar sina medborgares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Jakob Lundgren

språkrör Grön Ungdom Norr

Publicerad2009-10-14 19:33