Mångfald behövs i vården

Vårdvalet ska öka makten för den som behöver vård. Men blir det verkligen så? Dagens vårdvalsystem bygger på läkarens kompetens och inte på vad till exempel sjuksköterskor och sjukgymnaster bidrar med. Det speglar inte människors behov utan innebär ett slöseri med våra skattepengar. Genom att använda sjuksköterskans och sjukgymnastens kunskap smartare kan pengar sparas och vården anpassas bättre till de behov som faktiskt finns. Först då skapas en verklig mångfald, vården blir kostnadseffektiv och når ett bra resultat för patienten.

Flera landsting har infört eller planerar att införa vårdval. Det innebär att medborgaren själv väljer en vårdenhet. Ju fler som väljer att lista sig hos en vårdenhet desto mer pengar hamnar där. Det innebär att medborgarna genom sitt val styr fördelningen av skattemedlen.

Idén är att vårdvalet ska stärka patientmakten och att vården därmed kommer att bli mer tillgänglig. Det är bra, men med den utformning som nu pågår ser vi att mångfalden, valfriheten och svängrummet för utveckling och nya idéer minskar. Den mångfald som finns i dag, bland annat i form av sjuksköterskeledda mottagningar och hemsjukvård, är resultatet av initiativ från vårdprofessionerna. Det är lösningar som påverkar och förbättrar vården. Men de får ingen plats i de vårdvalsmodeller som nu föreslås.

Det traditionella hierarkiska vårdsystemet stänger på många sätt in kunskap och hindrar utvecklingen. Kraven på effektivisering har inneburit positiva förändringar genom åren. Till exempel har omorganisationer lett till att arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper blivit mera genomtänkt. I dag finns till exempel sjuksköterskor och sjukgymnaster som första instans på vårdcentraler och även som egna företagare inom primärvården. Det pågår en fantastisk kunskapstillväxt som ger möjligheter att erbjuda mer i mötet med patienten.

Sjukgymnaster i den öppna vården har en långt driven specialisering på olika sjukdomar och skador. En reumatiker bör helst få tillgång till en sjukgymnast specialiserad inom det området, den som har fått en stroke till någon med den inriktningen. I dag kan patienten välja sin sjukgymnast oberoende av vilken läkare eller vårdcentral patienten har valt.

Andra områden där patienten i dag får träffa den som bäst svarar mot behovet är till exempel hemsjukvård, diabetes- och astmamottagningar, samt barn- och mödrahälsovården. Den valfriheten och tillgängligheten tryggar att patienten får rätt vård och kan känna kontinuitet och säkerhet i vården. Det gynnar också en fortsatt utveckling av vårdkvaliteten.

Vi ser nu tendenser till att regeringen och landstingen i och med utformningen av vårdvalet återigen strävar mot en mer enhetlig utformning av den nära vården och att utrymmet för variationsrikedom minskar. Utgångspunkten för patientens val blir läkaren och med det valet följer de andra yrkesgrupperna ”på köpet”. I praktiken blir det därmed ett läkarval i stället för ett vårdval. Den möjlighet patienten i dag har att välja till exempel sjukgymnast kommer att gå förlorad.

Om vi ska klara det samlade vårduppdraget med de resurser vi har till förfogande måste alla arbeta mer rationellt och använda den kompetens som finns i dag. Sjuksköterskor och sjukgymnaster är två legitimerade yrken som med en plats i vårdens system självständigt kan bidra så att patienten får bästa möjliga vård. Det ger både mer och bättre vård. Det ger mångfald och valfrihet.

Anna-Karin Eklund

ordförande i Vårdförbundet

Anna Hertting

ordförande för Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund

Publicerad2008-10-29 09:52