Visst går det att minska matsvinnet

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Biata Chisi, jordbrukare i Malawi, en av de många bönder som kämpar för att familjens matförråd inte ska förgås på grund av bristen på kylanläggningar och regntäta lador. Samtidigt slängs tonvis av fullt ätbar mat i Sverige. Foto: Malin von Strauss/We Effect

Debatt. En tredjedel av all mat som produceras i världen förstörs, förfars eller kastas. I vår del av världen handlar det framför allt om mat som kastas, trots att den är fullt ätbar. Bönder förlorar inkomster och människor går hungriga för att livsmedel går till spillo.

Västerbottningarnas inköp av livsmedel ökade med 294 miljoner kronor förra året.

Samtidigt kastas nästan 12 000 ton fullt ätlig mat av länets hushåll varje år, vilket motsvarar utsläppen från närmare 10 000 flygresor till Thailand.

En tredjedel av all mat som produceras i världen förstörs, förfars eller kastas. Det är den tredje största källan till utsläpp av växthusgaser. I fattiga länder saknas det ofta kylanläggningar för färskvaror och/eller lador som skyddar mot regn.

Bönder förlorar inkomster och människor går hungriga för att livsmedel går till spillo.

I vår del av världen handlar det framför allt om mat som kastas, trots att den är fullt ätbar. FN har satt som mål att matsvinnet ska halveras till 2030 och Sveriges regering har en treårig strategi för att arbeta med frågan. Men än så länge ser det inte ut som att svenskarnas matsvinn minskar.

Trots att hushållen i Västerbotten kastar nästan 12 000 ton fullt ätlig mat årligen (Livsmedelsverket 2015) ökade inköpen av livsmedel i länet med 294 miljoner kronor förra året, enligt SCB. Räknar man bort prisökningar har västerbottningarna konsumerat 3,1 procent mer livsmedel och drycker än föregående år.

Trenden blir ännu tydligare över tid. Livsmedelskonsumtionen steg med 93 procent från 2000 till 2016 – det är nästan en fördubbling.

Även köttkonsumtionen har ökat stadigt och svenskens genomsnittsförbrukning satte rekord förra året med 87,7 kilo kött. En ansenlig del av ökningen är sannolikt mat som slutar i soptunnan. Så kan det inte fortsätta.

Den mat som västerbottningarna kastar varje år motsvarar utsläppen från nästan 10 000 flygresor till Thailand tur och retur.

Utöver de utsläpp som uppstår vid produktionen av livsmedel belastar matsvinnet vår planet även på andra sätt. När man kastar en avokado slänger man också 200 liter vatten, som har gått åt för att odla den. Matproduktion bidrar ofta till negativ miljöpåverkan genom omfattande användning av konstgödning och bekämpningsmedel.

Vårt matsvinn behöver halveras, och det kan omöjligt ske utan att hushållen tar ansvar för sin del.

Anneli Rogeman
vd We Effect

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen