Vattenkraftens miljöanpassning avgörande för glesbygden

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning. Notera att denna artikel är från 2016
Foto: Vegard Grøtt/NTB Scanpix/TT

Debatt. Får nuvarande nationella strategi genomslag i riksdagen och i genomförandet av EU:s vattendirektiv permanentas en ohållbar rovdrift på de största älvdalarna och deras samhällen, varav de flesta ligger i norra Sverige.

Den 16 november förra året överlämnades ett idédokument om hållbar vattenkraft till miljöminister Åsa Romson (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S).

Förslaget är skrivet av Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten. Förhoppningen är att riksdagen ska anta ett långsiktigt beslut om vattenkraften och säkra svensk energiförsörjning. Men förslaget behöver revideras så att social och ekologisk hållbarhet genomsyrar strategin.

Vi som undertecknar denna artikel ser att de två myndigheternas strategi negligerar de regionala behoven och ställer en näring mot en annan: energi mot turism. Därmed begränsas den lokala och regionala utvecklingen i Norrlands älvdalar än mer.

Den avgörande orsaken till att svensk vattenkraft ännu inte miljöanpassats beror på att den inte lyder under miljöbalken, utan under 1918 års vattenlag. Vattenkraftsbolagen har ännu inte behövt betala för sin miljöförstörelse.

Den föreslagna nationella strategin placerar Luleälven och Göta älv i grupp 1, vilka har högst prioritet för vattenkraftsproduktionen. Grupp 2, i vilken Skellefteälven, Ångermanälven, Indalsälven och Ljusnan ingår, har näst högst prioritet.

Det betyder att samtliga storskaligt utbyggda älvar ska användas för rikets vattenkraftsproduktion under överskådlig tid, och att de har så hög prioritet att miljön nedprioriteras till ett minimum.

Dessa älvlän, som bidrar storskaligt till statskassan, får i gengäld leva med kilometerlånga döda torrfåror, sänkta fastighetsvärden, stopp för fiskvandring, eroderade strandbrinkar, där lagskyddade fornlämningar årligen rasar ut, farliga strömmar och risk för översvämningar.

Social hållbarhet finns inte alls med som hållbarhetskriterium i strategin.

Sveriges miljöorganisationer har i rapporten ”Rikedomar runt rinnande vatten” visat på en rad exempel globalt där miljöåtgärder i vattenkraftsälvar genererar en positiv företagsutveckling genom turism.

Svenska vattenkraftsälvar kan generera 11 miljarder kronor per år i turismintäkter om den storskaliga vattenkraften miljöanpassas. Kostnaden är framförallt energiförluster som enkelt pareras genom ökande nederbörd och effektiviseringar av kraftverken. Utväxlingen i andra änden är nya arbeten.

Levande älvar skapar förutsättningar för företagsutvecklande bygder.

Flera älvdalskommuner, med Jokkmokks kommun i täten, levererar miljardintäkter till statskassan, samtidigt som de är hårt drabbade av utflyttning och minskade möjligheter till utveckling. Ska vi acceptera att viktiga hållbara utvecklingsmöjligheter fråntas oss?

En miljöanpassning av vattenkraften skapar refuger för liv i älvarna. Naturen är en resurs för fler än bara kraftindustrin. Miljöanpassade älvar skapar ekosystemtjänster för invånare såväl som besökare. Att samtidigt kunna producera energi till Sverige nationellt är en bonus, men får inte vara överordnad hållbarheten lokalt.

Vi vill att Sveriges regering och riksdag utvecklar en strategi som skapar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i alla vattenkraftsälvar. Sverige har möjlighet till helt förnybar elproduktion med samtidig hänsyn tagen till biologi och regional utveckling.

Får nuvarande nationella strategi genomslag i riksdagen och i genomförandet av EU:s vattendirektiv permanentas en ohållbar rovdrift på de största älvdalarna och deras samhällen, varav de flesta ligger i norra Sverige.

Det är nu upp till er politiker att se till att så inte sker. Älvar och deras biflöden utgör livsnerver i sina regioner. Låt inte vattenkraften vara ett hinder.

Birger Schlaug
författare och före detta språkrör för Miljöpartiet

Maria Lundqvist-Brömster
ordförande Liberalerna Västerbotten

Ewa Larsson
ordförande Gröna kvinnor

Bernt Ove Viklund
arkeolog

Roland Sjögren (KD)
gruppledare Lycksele kommun

Kurt Lundström
Lule Älvdals Serviceorgan, Lule älvdal

Siri Lundström
Lule Älvdals Serviceorgan, Lule älvdal

Nils-Olov Lindfors (C), Sunderbyn
landstingsledamot Norrbottens läns landsting, Lule älvdal

Roland Boman
partiledare Framtid i Jokkmokks kommun, Lule älvdal

Per-Olof Lindroth
Liberalerna Jokkmokk, Lule älvdal

Jens Sundström (L), Luleå
partistyrelseledamot, Lule älvdal

Inger Lundberg
ordförande Liberalerna Älvsbyn, Lule älvdal

Andreas Westerberg
Liberalerna Skellefteå, Skellefteälven

Alvar Norlén
Meåforsens fiskevårdsområde (Faxälven), Ångermanälven

Paul Höglund (C) Sollefteå
Ångermanälven

Göran Solsjö (KD)
ordförande Sollefteå, Ångermanälven

Gunilla Fluur
partiledare Västrainitiativet Sollefteå kommun, Ångermanälven

Kjell Åke Sjöström (V)
kommunfullmäktige Sollefteå, Ångermanälven

Jan Lahenkorva (S)
ledamot kommunfullmäktige Bollnäs, Ljusnan

Tommy Vestersund
kommunlimnolog Bollnäs kommun, Ljusnan

Mer från Åsikter

Artiklar från 15 december 2017

Artiklar från 14 december 2017

Artiklar från 13 december 2017

Artiklar från 12 december 2017

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 10 december 2017

Artiklar från 8 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 3 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen