Välfärden behöver utvecklas, inte avvecklas

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt. Vinsttaket tar inte någon hänsyn till vilken kvalitet och nytta de enskilda välfärdsföretagen har för enskilda människor. Resultatet av detta blir färre välfärdsaktörer, minskad valfrihet för oss som medborgare och minskad utveckling och innovationskraft inom de berörda sektorerna.

Välfärdsutredaren Ilmar Reepalu har föreslagit ett vinsttak som har en lurig konstruktion.

Till skillnad från vad många verkar tro så innebär det i princip ett vinstförbud för privata företag.

Detta kommer i sin tur att leda till avveckling av väl fungerande välfärdsverksamheter.

Regeringen har meddelat att man kommer att lägga fram ett vinstbegränsningsförslag för företag i omsorgs- och skolsektorn. Som grund för det kommande förslaget ligger välfärdsutredaren Ilmar Reepalus vinsttaksmodell. Detta förslag har dock kritiserats på bred front så det är sank mark man från regeringens sida bygger vidare på.

Det verkar finnas en utbredd missuppfattning i fråga om Välfärdsutredningens förslag. Många verkar tro att det innebär ett vinsttak på sju procent av omsättningen.

Utredningen har dock inte använt det vanliga sättet att beräkna vinst, utan här handlar det i stället om sju procent på ”bokfört operativt kapital”. Analyser har visat att förslaget skulle innebära faktiska vinstnivåer på en–två procent för de flesta välfärdsföretag – och för en del av dem ingen vinst alls.

Förslaget kommer att slå hårt mot samtliga välfärdsföretag, och i synnerhet de många små företagen.

Notera att detta alltså inte handlar om ägarnas möjligheter att göra uttag från vinsten. Detta handlar i stället om att begränsa företagens möjligheter att gå med vinst överhuvudtaget. Under sådana förutsättningar går det inte att bedriva en stabil och kvalitativ verksamhet över tid.

Förslaget kommer att slå hårt mot samtliga välfärdsföretag, och i synnerhet de många små företagen. De små företagen som bedriver hemtjänst, äldreboenden, förskolor, skolor etcetera kommer inte att ha råd att öka sitt bokförda operativa kapital genom olika investeringar, till exempel inköp av nya fastigheter.

De flesta små företagen i sektorn – ofta drivna av kvinnor – kommer i stället se sig tvingade att lägga ned sina verksamheter. De större företagen skulle förmodligen ha något bättre ekonomiska möjligheter att hantera situationen, men sannolikt skulle även de större innovativa och kostnadseffektiva företagen tvingas lämna sektorn.

Vinsttaket tar inte någon hänsyn till vilken kvalitet och nytta de enskilda välfärdsföretagen har för enskilda människor, utan drar bort mattan under fötterna för dem alla. Resultatet av detta blir färre välfärdsaktörer, minskad valfrihet för oss som medborgare och minskad utveckling och innovationskraft inom de berörda sektorerna.

Kvar lämnas landets kommuner.

De kommer att behöva bygga upp egna verksamheter för att täcka upp för bortfallet som uppstår när de privata välfärdsföretagen tvingas bort. Det kommer att bli mycket svårt att hantera i de många kommuner som i dag är starkt beroende av privata företag för att kunna klara av sitt åtagande gentemot sina medborgare.

Det finns utmaningar i välfärdssektorn, men Välfärdsutredningens vinsttak är inte lösningen på dessa. I stället behöver vi sätta fokus på att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheterna – och det bör gälla oavsett om det rör privata företag, idéburen verksamhet eller offentlig sektor.

Avveckla inte välfärden – utan utveckla den.

Ulrica Dyrke
konkurrens- och upphandlingsexpert, Företagarna

Torbjörn Halvardsson
regionchef, Företagarna Västerbotten

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen