Regelkrånglet för företagen ökar.
Tillväxtverkets senaste mätning visar att företagens regelkostnader ökade med 5,6 miljarder kronor 2016. Då är inte skatter och avgifter inräknade. Sett över tid har företagens administrativa kostnader ökat med 1,2 miljarder kronor sedan 2013.
Det är stora belopp som kunde användas till mycket annat än till att hantera byråkrati.
Frågar man företagarna hur de upplever regelkrånglet säger 32 procent att reglerna blivit krångligare att följa. Det visar en Skop-undersökning som Näringslivets regelnämnd (NNR) låtit genomföra.
En av tre företagare har inget förtroende alls för regeringens regelförbättringsarbete och nästan varannan, 46 procent, har bara litet förtroende. Bara två procent av företagarna har mycket stort förtroende för regeringens regelarbete.
En tydlig majoritet av de tillfrågade företagarna (58 procent) menar att antalet anställda och/eller försäljningen skulle öka med införande av regelförändringar som minskar kostnader och risker.
Sammantaget är det ingen ljus bild som tecknas. Därför föreslår NNR att regeringen tillsammans med näringslivet tar krafttag och inleder en regelförbättringsprocess värd namnet. Vi behöver tydliga målsättningar, tydliga uppdrag och dialog med berörda.
Vidare föreslår vi att det utses en särskild ansvarig minister för regelförbättring, gärna i kombination med ansvar för entreprenörskap eftersom dessa frågor många gånger hör ihop.
En sådan minister skulle få ett tydligt mandat och en central roll som pådrivande i att ta fram reformer som leder till kostnadseffektiva och för ändamålet enkla regler. Likaså skulle ministerportföljen ha en helhetssyn och överlappande funktion bland de olika intressen som de skilda departementen företräder.
Ministern skulle också kunna komma med initiativ på olika områden och ansvara för regleringsfrågor som faller mellan stolarna. Detta inte minst för att främja utvecklingen av nya innovationer, produkter, tjänster och bolag som dagens regelverk och byråkrati inte är anpassade för.
Behövs verkligen ytterligare en minister?
Ska inte alla inom regering och myndigheter arbeta med regelförbättring?
Jo, förvisso, men i dag har allas ansvar blivit ingens ansvar.
Regelförbättring är många gånger ett effektivt sätt att frigöra resurser som kan användas till investeringar inom företagen och det kostar sällan statskassan något. Att minska företagens regelbörda är därmed ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att bidra till ökad tillväxt, göra jobben fler och därmed vårt välstånd bättre.
Det är egentligen bara att sätta igång – och det är dags nu.
Andrea Femrell