Skiljeförfarande skapar fredlig konfliktlösning

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning. Notera att denna artikel är från 2015

Replik på Tomas Marklunds (S) debattartikel ”Krig eller juridik, hur vill vi ha det?” publicerad i Norran och på norran.se 4 september 2015.

Den konfliktlösning som Tomas Marklund (S), kommunfullmäktiges ordförande i Skellefteå, efterlyser i sin debattartikel ”Krig eller juridik, hur vill vi ha det?” (Norran 4/9 2015) finns redan.

Skiljeförfarande har använts i flera århundraden för att lösa konflikter i några av världens mest komplexa konflikthärdar, och spelar dagligen en roll för konstruktiv konfliktlösning på det internationella planet.

Trots den avgörande roll skiljenämnder har spelat för freden på flera håll i världen är detta så gott som okänt.

För vem skriver fredens historia?

Hur många känner till exempel till att Israel och Egypten använde skiljeförfarande för att fredligt lösa en konflikt på Sinai (Tabamålet 1988), att Indien och Pakistan använde skiljeförfarande för en infekterad gränstvist (Rann of Kutch 1968) eller att en skiljenämnd kunde lösa den komplicerade situationen i en enklav i Bosnien för att slutligen ge Daytonavtalet full genomslagskraft (Brckomålet 1999).

För att inte nämna den avgörande roll som upprättande av en skiljedomstol hade för att frige den amerikanska gisslan i Teheran 1981 (Iran-United States Claims Tribunal). Listan kan förstås göras mycket längre.

Att behovet av skiljeförfarande lyfts av framträdande politiker som Tomas Marklund är välkommet. Det ger tillfälle att fokusera på vad skiljeförfarande faktiskt har åstadkommit genom historien, och den kraft som finns i konfliktlösning genom juridik.

Och visst behöver världen i ännu högre utsträckning använda skiljeförfarande för effektiv tvistlösning. Inte minst då stater är inblandade.

Skiljeförfarande är oöverträffat vad gäller effektivitet, flexibilitet och förtroende på det internationella planet. Skiljenämnder tillämpar lagar och regler som fastställts av det internationella samfundet.

Att det internationella samfundet i så hög utsträckning använder juridiken för konflikter, trots mediers dagliga rapportering av väpnade konflikter, är hoppingivande.

Låt oss bli fler som sprider den goda nyheten.

Anette Magnusson
generalsekreterare Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen