Skellefteås domstolstrots gör att brister mörkas

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Undersköterskan Sarah Wägnerts idéer och engagemang resulterade i lex-Sarah. Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt. Får kommunen som den vill kommer Skellefteborna att få mindre kunskap om liknande allvarliga händelser i framtiden. Och under processens gång står utlämnandet av rapporterna stilla. Kommunens domstolstrots leder därmed redan nu till att uppgifter om omsorgsbrister mörkas.

Skellefteå kommun måste lämna ut rapporter om personer som far illa inom omsorgen.

Det beslutade Kammarrätten i Sundsvall redan för fem år sedan.

Men nu trotsar kommunen domen – utan några nya argument.

Omsorgsanställda som ser att personer far illa är enligt lag skyldiga att skriva en lex Sarah-rapport. Jobbar man inom en kommun lämnas rapporten till kommunledningen, som beslutar om en lex Sarah-anmälan ska göras till Inspektionen för vård och omsorg.

Lex Sarah-rapporterna innehåller med andra ord den första informationen om anmälda missförhållanden i omsorgen. För Nyhetsbyrån Siren är det självklart att, genom offentlighetsprincipen, granska dessa rapporter journalistiskt.

Men Skellefteå kommun vägrar nu att lämna ut rapporterna. Kommunen hävdar att de inte är färdigbehandlade, och därmed inte allmänna handlingar.

Kommunens agerande leder bara till att det svenska rättssystemet belastas med omprövning av en redan avgjord fråga.

Just denna invändning från Skellefteå prövades av Kammarrätten i Sundsvall redan 2012, och domen gav Siren rätt att ta del av rapporterna. Samma år fattade Kammarrätten i Stockholm ett likadant domslut i ett annat mål, och 2000 konstaterade också justitieombudsmannen att lex Sarah-rapporter är allmänna handlingar.

Ingen lagändring eller ny praxis har tillkommit efter 2012, vilket innebär att det som Skellefteå kommun nu ägnar sig åt är rent domstolstrots.

Givetvis har kommunen rätt att begära en ny domstolsprövning. Men då bör också nya argument tillföras. Kommunens agerande leder nu bara till att det svenska rättssystemet belastas med omprövning av en redan avgjord fråga.

Nyhetsbyrån Siren har överklagat kommunens beslut att inte lämna ut handlingarna. Om kammarrätten skulle komma att fatta ett annat beslut den här gången vore det förstås förödande för rättssäkerheten. Och vad skulle kommunen vinna? Minskad insyn i frågor som i högsta grad berör dess invånare.

Eftersom lex Sarah-rapporterna är maskade lämnas inga personuppgifter ut. Bara själva missförhållandet framgår. Rapporterna kan exempelvis handla om att en person på ett äldreboende glömts på toaletten över natten, att någon antastats av sin personliga assistent, eller att socialtjänsten inte hinner hjälpa våldsutsatta barn i tid.

Får kommunen som den vill kommer Skellefteborna att få mindre kunskap om liknande allvarliga händelser i framtiden. Och under processens gång står utlämnandet av rapporterna stilla.

Kommunens domstolstrots leder därmed redan nu till att uppgifter om omsorgsbrister mörkas, även om kammarrättens beslut blir att öppenhetslinjen fortfarande gäller.

Fotnot: Den juridiska praxis det hänvisas till texten är: Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål 617-12 (2012-09-14), Kammarrätten i Stockholms dom i mål 2378-12 (2012-06-15) och justitieombudsmannens ämbetsberättelse för riksdagsåret 1999–2000 (JO 2000/01 sid 522).

Emma Boëthius
chefredaktör Nyhetsbyrån Siren

Ulf Fahlén
nyhetschef Nyhetsbyrån Siren

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen