Servera växtbaserad skolmat i Västerbotten

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Hans Pennink/AP Photo/TT

Debatt. Skolmaten spelar en avgörande roll för barnens hälsa, klimatet och lantbruksdjuren. Skolorna bör därför satsa på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, bär, nötter, frön och byta ut köttbullarna mot bönbiffar och komjölken mot havremjölk.

De flesta av Sveriges kommuner har infört en köttfri skoldag i veckan, eller motsvarande åtgärd, enligt kommunrankingen från Aktuell Hållbarhet.

Det är bra, men nu är det dags att gå vidare och servera växtbaserat som standard.

Sommarlovet närmar sig och skolmatsplaneringen för höstterminen pågår för fullt runt om i Västerbotten.

Skolmaten spelar en avgörande roll för barnens hälsa, klimatet och lantbruksdjuren. Skolorna bör därför satsa på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, bär, nötter, frön och byta ut köttbullarna mot bönbiffar och komjölken mot havremjölk.

Skolor som satsar på vegetarisk kost i stället för dyra animalier sparar pengar som kan användas till att köpa in bättre råvaror – vilket höjer kvaliteten på maten.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har, på regeringens uppdrag, tagit fram underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet, i en ny rapport som pekar ut skolan som en viktig aktör.

Av de tio främsta riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige är hälften relaterade till matvanor och fysisk aktivitet.

Enbart fetma uppskattas kosta samhället ungefär 70 miljarder kronor per år.

”Nyckeln till bra matvanor är att äta mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat”. Med de orden inleds Livsmedelsverkets kostråd ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig”, som betonar hälsovinsterna med en mer växtbaserad kost.

Enligt Världscancerfonden kan en tredjedel av västvärldens cancerfall förebyggas med en hälsosam livsstil. Världscancerfonden varnar för rött kött och avråder helt från alla processade charkvaror, som korv och pastej.

Enligt Mat klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar ett kilo nötkött 26 kilo växthusgaser jämfört med 0,7 kilo för proteinrika bönor. En liter komjölk ger upphov till ett kilo växthusgaser – vilket är tre gånger mer än havremjölk.

Nötköttet och komjölken vållar dessutom korna ett snabbt accelererande lidande av strukturella skäl.

Vid 1800-talets början mjölkade en ko runt 600 liter per år. I dag är siffran över 8 000 liter. Detta har möjliggjorts genom extrem avel, användning av kraftfoder och genom att kornas kalvar tas ifrån dem direkt efter födseln, vilket leder till psykisk smärta hos både kon och hennes kalv.

Vi uppmanar därför skolorna i Västerbotten att under höstterminen servera eleverna nyttig, klimatsmart och djurvänlig växtbaserad kost.

Jonas Paulsson
Köttfri måndag

 

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen