Regeringen tar självmorden på största allvar

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Replik. Regeringen har under den här mandatperioden dubblerat satsningarna på arbetet mot psykisk ohälsa. I år satsats drygt 1,7 miljarder kronor och nästa år ökar vi det till 2,2 miljarder. Mer än någonsin satsas det på psykisk hälsa och förebyggande insatser.

Replik på Joakim Bromans krönika ”Struntar regeringen i självmorden?”, publicerad i Norran och på norra.se onsdagen den 31 januari 2018.

I en krönika i Norran hävdas att regeringen inte prioriterar självmorden. Den tesen bygger på en debattartikel från fyra självmordsförebyggande organisationer, men de verkar inte ha hela bilden klar för sig.

2016 tog 1 447 personer sitt liv i Sverige, det är 1 447 personer för mycket.

Varje självmord innebär en förlust av ett människoliv, stort lidande för de anhöriga, och är ett misslyckande för samhället. Många gånger kan självmord förebyggas, med rätt typ av insatser. För att vända utvecklingen och minska självmorden krävs ett omfattande arbete. Det arbetet är regeringen beredd att göra.

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna det självmordsförebyggande arbetet på nationell nivå. Det är viktigt och det är efterfrågat.

Regeringen har under den här mandatperioden dubblerat satsningarna på arbetet mot psykisk ohälsa. I år satsats drygt 1,7 miljarder kronor och nästa år ökar vi det till 2,2 miljarder. Mer än någonsin satsas på det psykisk hälsa och förebyggande insatser.

Det självmordsförebyggande arbetet är komplext och många olika insatser behövs. Organisationerna Mind, Suicid zero, Suicidprevention (SPIV) och Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES), som skrivit debattartikeln, gör ett viktigt arbete för att minska självmorden.

Det är därför som regeringen har valt att införa en ny pott pengar för organisationer som arbetar med självmordsfrågor, pengar som tidigare regeringar inte har avsatt.

Både min tidigare ministerkollega, och flera av mina medarbetare, har träffat dessa organisationer och diskuterat deras arbete. Jag har själv träffat dem i mediesammanhang.

Att hävda att regeringen är ointresserad av självmord, för att jag som minister inte har enskilda möten med ett par ideella organisationer under min första tiden som minister med ansvar för sjukvården, är inte rimligt.

Annika Strandhäll (S)
socialminister

Svar direkt: Det är mycket positivt att regeringen ökar anslagen till psykiatrin under 2018. Flera av mina farhågor kvarstår dock efter Annika Strandhälls svar.

Arbetet med nollvisionen för självmord har stannat vid generella åtgärder som alkoholupplysning. Vårdköerna har ökat markant under mandatperioden, inte minst inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ändå har regeringen avskaffat kömiljarden, en av få åtgärder som gjort skillnad på området.

Precis som socialministern skriver är det självmordsförebyggande arbetet komplext. Det är precis anledningen till att arbetet inom området inte kan stanna vid ökade anslag psykiatrin.

Många som mår dåligt, speciellt män, söker sig inte till vården. Därför är de ideella organisationerna så viktiga.

Det är en sak att Annika Strandhäll inte har tid att träffa företrädarna för dessa organisationer, men en annan att stödet till dem är så lågt. Det gäller för all del även tidigare regeringar.

Arbetet för att förebygga självmord måste prioriteras högre av alla.

Joakim Broman
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen