Överkapacitet i elnäten inte samhällsekonomiskt försvarbart

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Adam Ihse/TT

Replik. Regleringen är uppbyggd så att det inte ska finnas onödig överkapacitet i nätet, det är nämligen inte samhällsekonomiskt nyttigt eller försvarbart vare sig avseende kostnader eller markintrång med ett nät som inte nyttjas i högsta tänkbara utsträckning.

Replik på 34 kommunala företrädares debattartikel ”Datacenter kan bli en ny basnäring i våra regioner”, publicerad på norran.se söndagen den 12 mars 2017.

En rad kommunala företrädare skriver i en debattartikel på norran.se om potentialen för datacenter som en framväxande ny svensk basnäring.

Men, menar man, möjligheterna begränsas av elstamnätets planering och utbyggnad och de anslutningsavgifter man betalar och som ska bekosta de förstärkningar av nätet som behövs för anslutningen.

Svenska kraftnät förvaltar och utvecklar stamnätet för el och ansvarar för balansen mellan produktion och förbrukning i elsystemet.

Vi är överens med kommunföreträdarna om att det är positivt att etablera förbrukning, till exempel i form av datacenter, i norr nära produktionsöverskottet av el och långt från nätets mer begränsade kapacitet kring storstadsregionerna. Det innebär inte minst minskade behov av nya kraftledningar söderut.

Men bilden man ger är kraftigt förenklad. Det går inte att ta obegränsad kapacitet i näten för given, vare sig i stamnätet eller i de regionnät till vilka förbrukningen som regel ansluts.

Tvärtom är regleringen uppbyggd så att det inte ska finnas onödig överkapacitet i nätet, det är nämligen inte samhällsekonomiskt nyttigt eller försvarbart vare sig avseende kostnader eller markintrång med ett nät som inte nyttjas i högsta tänkbara utsträckning.

Därför bygger vi inte nätet på spekulation och därför går det heller inte att på förhand peka ut platser med ledig kapacitet.

Redan i dag är stamnätstariffen som stamnätsanslutna producenter och förbrukare betalar utformad så att den gynnar förbrukning i norr – nära produktionsöverskottet av el. I de fall ledig kapacitet finns i nätet är anslutningsavgiften tvärtemot vad kommunföreträdarna menar inte ett hinder eftersom förstärkningsbehoven då är små.

I de fall det inte finns ledig kapacitet är det i stället tillståndsprocessen som sätter käppar i hjulen. Då hjälper subventioner eller slopad anslutningsavgift föga.

Ett förstärkt nät genom en ny stamnätsledning tar cirka tio år från beslut tills ledningen är klar att användas. Över dem rår Svenska kraftnät bara över ett par år för bland annat byggnation, resten utgörs av en långdragen tillståndsprövning.

Vill man möjliggöra anslutning av förbrukning – eller produktion för den delen – som kräver stamnätsinvesteringar bör man i stället underlätta framkomligheten för nya kraftledningar.

I dag kan nämligen en kommun satsa stort på datacenteretableringar medan grannkommunen säger nej till den kraftledning som behövs för att möjliggöra satsningen.

Ulla Sandborgh
generaldirektör på Svenska kraftnät

Mer från Åsikter

Artiklar från 10 december 2017

Artiklar från 8 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 3 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Artiklar från 28 november 2017

Artiklar från 27 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen