Ökad synlighet för klimatfrågan i Västerbotten

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt. I Västerbotten publicerades 2 384 artiklar om klimatet förra året, det är en ökning med 347 artiklar jämfört med 2015. Västerbotten är därmed ett av endast sex län där det 2016 skrevs mer om klimatfrågan än året innan.

Klimatfrågan blir alltmer akut med nya värmerekord och konkreta, nära och skrämmande effekter av klimatförändringarna.

Det finns ett starkt samband mellan hur drabbat länet är av väderfenomen som torka, stormar och översvämningar och hur mycket det har skrivits i klimatfrågan.

Därför är det glädjande att det skrivs mer om klimatfrågan i Västerbotten – tvärtemot rikstrenden.

Den långsiktiga trenden; att det skrivs mer i media om klimatet år för år är bruten. 2016 skrevs 52 733 artiklar jämfört med 54 122 artiklar 2015. Samtidigt har antalet artiklar med ett klimatskeptiskt innehåll tredubblats på bara två år.

Det beror mycket på Donald Trumps våldsamma klimatkritik, men också på sverigedemokrater som beskyller SMHI för att bedriva propaganda.

I Västerbotten publicerades 2 384 artiklar om klimatet förra året, det är en ökning med 347 artiklar jämfört med 2015. Västerbotten är därmed ett av endast sex län där det 2016 skrevs mer om klimatfrågan än året innan.

Detta framgår av rapporten ”Varmare klimat – iskall nyhet?” som biståndsorganisationen Vi-skogen har tagit fram tillsammans med Retriever.

Det finns ett starkt samband mellan hur drabbat länet är av väderfenomen som torka, stormar och översvämningar och hur mycket det har skrivits i klimatfrågan. Negativa nyheter och människors oro dominerar.

Nationellt sett är det sorgligt att det inte skrivs mer om klimatfrågan. Särskilt eftersom utsläppsminskningarna måste ta fart om vi ska klara de klimatåtaganden som vi enades om i Paris – och som i Sverige konkretiserat till 85 procent mindre utsläpp till 2045.

Vi har ett antal förslag som kan göra klimatfrågan mer angelägen för media. Vi ser framför oss fyra konkreta, kommunikativa klimatkliv:

  • Lyft lönsamheten: Mängder av klimatsmarta lösningar är nu ekonomiskt lönsamma. Det gäller exempelvis energieffektiviseringar, förnybar el och den växande delningsekonomin där alltifrån musik till lägenheter kan användas av fler än en.
  • För fram förebilderna: Inom snart sagt varje del av omställningen till ett hållbart samhälle finns företag, kommuner, organisationer och individer som går före – var för sig eller i sammanslutningar som 2030-sekretariatet eller Klimatkommunerna. Samma sak gäller utomlands. Inte minst i många utvecklingsländer ser vi nu intressanta exempel på gröna investeringar och en omställning till mer hållbara produktionssystem.
  • Flytta frågan närmare: Det är givetvis tragiskt att så många drabbas även här i Sverige i form av en översvämmad källare, en bortspolad strand eller en brunn som sinat. Men det gör också att fler kan identifiera sig med frågan, vilket i sin tur underlättar engagemanget för dem som lever i fattigdom och som redan i dag är hårt drabbade av klimatförändringarna.
  • Koppla på sidonyttorna: Den som exempelvis byter från bil till cykel får bättre hälsa, medan elbilarna ger bättre luftkvalitet och minskat buller. Därtill ger klimatomställningen nya jobb i spännande framtidsbranscher.

Det finns något att hämta för alla i omställningen.

Henrik Brundin
biolog och vice vd för Vi-skogen

Mattias Goldmann
vd för Tankesmedjan Fores

Mer från Åsikter

Artiklar från 23 november 2017

Artiklar från 22 november 2017

Artiklar från 21 november 2017

Artiklar från 20 november 2017

Artiklar från 19 november 2017

Artiklar från 17 november 2017

Artiklar från 16 november 2017

Artiklar från 15 november 2017

Artiklar från 14 november 2017

Artiklar från 13 november 2017

Artiklar från 12 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen