Nya reformer krävs efter turbulent år

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.

Med Sverige på plats i FN:s säkerhetsråd diskuteras FN-frågorna med allt större intresse på hemmaplan.

Sverige har under det första året av två i rådet tagit humanitära initiativ i Syrien och i Jemen, varit en stark röst för förtryckta i Palestina och i Myanmar, och dessutom gett frivilligorganisationer tillträde till det mäktigaste av alla FN-organ. Rådsarbetet har på ett tydligt sätt kommunicerats på regeringens webbplats.

Under året har den nya amerikanska administrationen och president Donald Trump ändrat förutsättningarna för det globala samarbetet i allmänhet och för FN-arbetet i synnerhet. När USA frånträder rollen som ansvarstagande supermakt blir världen en farligare plats.

Ordkriget mellan president Trump och hans nordkoreanske motpart Kim Jong-Un har fört världen oroväckande nära ett kärnvapenkrig. Erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad ger ytterligare bränsle åt en redan explosiv konflikt.

Tusentals kvinnor får betala med sina liv som en konsekvens av att USA ställt in bidragen till FN:s befolkningsfond, och andra organisationer som inkluderar abortrelaterade frågor i sitt arbete för kvinnors och flickors rättigheter.

USA:s och omvärldens passivitet har bidragit till att Ryssland flyttat fram sina positioner i Syrienkonflikten. Konflikten har på sitt sjunde år skördat rekordmånga dödsoffer trots att terrororganisationen Islamiska staten slagits tillbaka.

Säkerhetsrådets resolution i slutet av december om humanitärt tillträde till nödsatta syrier är en ljusglimt som dock inte kan dölja att rådet fortfarande är djupt oenigt. FN-medlaren Staffan de Mistura behöver tydligare stöd.

Splittringen i FN och i säkerhetsrådet är skäl för regeringen att höja rösten i en svensk profilfråga, nämligen reformering av FN-systemet.

FN-chefen António Guterres har lanserat ett reformprogram som gäller för hela FN. Flera av hans tankar – förstärkning av utvecklingssystemet, ett nytt kontor för antiterrorism och skärpta åtgärder mot sexuella övergrepp som begås av FN-anställda – ligger i linje med svensk FN-politik.

Reformfrågorna ligger på bordet och Trumps invit att diskutera FN-arbetet bör besvaras av de medlemmar som vill ha ett mer transparent, öppet och effektivt FN.

Försvar för mänskliga rättigheter, ansträngningar för att nå de globala målen och lyhördhet för kravet på en kärnvapenfri värld är andra angelägna uppgifter under det kommande året.

En allt mer osäker värld behöver ett starkare och bättre FN med FN-stadgan som utgångspunkt. I det arbetet måste också USA vara med i konstruktiv anda.

Därför är det en gemensam angelägenhet att fortsätta ansträngningarna att stärka världsorganisationen under 2018.

Aleksander Gabelic

ordförande i Svenska FN-förbundet

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen