Myndigheter utan uppdrag att förbättra reglerna

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Jessica Gow/TT

Debatt. Näringslivets regelnämnd har granskat regleringsbrev och instruktioner till 24 myndigheter, vars verksamheter är relevanta för företag i Sverige, med fokus på just regelförbättring och regelförenkling. Resultatet är magert. Detta trots att regeringen har förhållandevis ambitiösa mål.

Riksdagen utser en statsminister som utser regeringen.

Regeringen styr riket och dess myndigheter.

Regleringsbreven, styrdokumenten som regeringen varje år skriver åt myndigheterna, är därför högintressant läsning.

Det är i regleringsbreven det står vad myndigheterna ska göra och hur mycket pengar de får att röra sig med. Därför är det förvånande att regleringsbreven knappt innehållit några skrivningar om att myndigheterna ska arbeta för att minska företagens regelbörda.

Detta med tanke på att regeringen säger att frågan är prioriterad och att kostnaderna till följd av regler ska minska.

Näringslivets regelnämnd (NNR) har för tredje året i rad granskat regleringsbrev och instruktioner till 24 myndigheter, vars verksamheter är relevanta för företag i Sverige, med fokus på just regelförbättring och regelförenkling.

Resultatet är magert. Detta trots att regeringen har förhållandevis ambitiösa mål på detta område; bland annat att företagens kostnader till följd av regler ska minska, att regler ska främja tillväxten, att uppgiftslämnandet ska förenklas, samt att handläggningstiderna ska bli kortare och servicen till företagare förbättras.

Vår granskning visar att det fortfarande är väldigt få av de centrala förvaltningsmyndigheterna som har uppgifter inom regelförbättringsområdet, eller styrs mot de mål regeringen har. Det som förbättrats sedan förra året är att fyra myndigheter fått nya uppdrag, tyvärr mycket begränsade både i omfattning och i betydelse.

I stället har regleringsbreven fått andra skrivningar om frågor som det talats om på sistone, som att det ska göra plats för beredskapsjobb på myndigheterna. Viktigt förstås, men vi menar att om regelförbättring för företag prioriteras så frigörs resurser som medför fler jobbtillfällen på företagen.

Självklart undrar vi varför direktiven om att förbättra regelverken tagits bort i så många regleringsbrev de senaste åren. Den enda anledningen vi kan komma på är tyvärr en bristande insikt och ett ointresse för frågorna.

Hade regeringen menat allvar med sin regelförbättringspolitik hade de också krävt att myndigheterna arbetar aktivt med detta och att frågan prioriteras. Regeringens främsta styrning för att uppnå detta är ju de facto via regleringsbrev och uppdrag.

Regleringsbreven för 2018 är nu på ingående. Vill regeringen visa trovärdighet, och att de menar allvar med sitt arbete, måste tydliga mål, uppdrag och krav på utvärdering beträffande regelförbättring finnas med i nästa års styrdokument.

Detta för att inte förspilla tillfället att ge fler företag möjlighet att växa och anställa.

Andrea Femrell
vd Näringslivets regelnämnd (NNR)

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen