Avgifterna för elnäten diskuteras.
Men det finns skäl till att de höjs.
Kraven på elnäten ökar. De ska bli smartare för att kunderna ska kunna agera mer energieffektivt.
Mer förnybar elproduktion, även från solceller på villatak, kräver flexiblare nät. Urbaniseringen ökar trycket på städernas elnät.
Men framför allt minskar toleransen mot elavbrott i en digitaliserad värld, leveranssäkerheten måste vara ännu högre än i dag. Här krävs stora investeringar.
Elnäten byggdes i många fall på 1950-talet och 20 år framåt. Det finns stora behov att rusta näten inför dagens och framtidens krav.
Det är i den kontexten debatten om elnätsavgifter ska ses.
Elnätsföretagen investerar redan stort. Sedan millennieskiftet har de satsat ungefär 50 miljarder kronor i förstärkningar mot vädrets makter – oftast genom att ersätta luftledningar med elkablar i marken.
Satsningarna sker brett. Elnätsföretagen samverkar vid storstörningar i elnäten, hjälper varandra med utrustning och personal över hela landet i kritiska lägen som vid stormar. Även affärsverket Svenska kraftnät deltar, där också bättre system för säker kommunikation utvecklats.
Kunden ska få sin el tillbaka snabbast möjligt och få korrekt information.
Den prissättningsmodell som politikerna har valt innebär att kostnaden för att bedriva elnätsverksamhet styr vad kunden får betala.
Där har elnätsföretagen olika förutsättningar: Näten är olika gamla, terrängen och avståndet mellan kunderna varierar, liksom antalet kunder att fördela kostnaderna på. Företagen har också olika avkastningskrav. Allt detta gör att avgifterna varierar mellan företagen.
Energimarknadsinspektionen granskar att elnätsföretagens avgifter är skäliga och beslutar om intäktsramar för fyraårsperioder. Elnätsföretagen överklagade Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsramar för perioden 2012 till 2015 och domstolen gav elnätsföretagen rätt.
Domstolsprocessen drog ut på tiden och nästan hela reglerperioden var över innan domen vunnit laga kraft. Det har gjort att elnätsföretagen inte förrän i slutet av perioden vetat hur stora intäkter de har rätt till.
Därför har höjningarna blivit extra stora när elnätsföretagen i nämnda domstolsutslag enligt gällande lag har rätt att ta ut hela den beslutade intäktsramen från föregående period från 2012 till 2015. Denna intäktsram får bara tas ut under nuvarande period från 2016 till 2019.
Om det varit tillåtet att ta ut intäktsramen under en längre tid hade höjningstakten kunnat dämpas.
Det finns en tydlig koppling mellan elnätsinvesteringar och övergripande frågor som klimat, ambitionen om effektivare elanvändning och ökad förnybarhet.
Här är elnäten en viktig kugge – och det kostar pengar.
Högsta leveranssäkerhet med minsta möjliga avbrottstid tror jag att alla önskar.
Pernilla Winnhed