Klimathotet kommer inte från våra barn

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Izabelle Nordfjell/TT.

Tre komponenter avgör vår klimatpåverkan: hur många som lever på jorden, hur mycket som konsumeras och hur mycket koldioxid som släpps ut i produktionen av varor.

Istället för att fokusera på hur många som lever på planeten, bör fokus därför liggapå hur mycket somkonsumeras.

Det menar forskaren Kimberly Nicholas i DN (13/7). I juli i år släppte hon och forskarkollegan Seth Wynes en studie med fyra förslag för hur individer kan minska sin klimatpåverkan: ät vegetariskt, undvik bil och flyg och skaffa färre barn.

Rådet ‘skaffa färre barn’ gör tyvärr inte mycket mer än att slå in en öppen dörr – de allra flesta forskare är överens om att människor, även barn, har en negativ effekt på klimatet. Ändå har just det rådet väckt mest uppmärksamhet.

Till exempel verkar Dagens Industris ledarskribent Arvid Åhlund hålla med om att barnafödandet är ett klimatproblem. På ledarplats (DI 19/7) hävdar han att det inte är ett stort problem vad gäller Sveriges klimatpåverkan men att till exempel afrikanska länder bör minska sitt barnafödande.

Åhlunds tolkning vittnar om att han nog inte ens har läst studien, där författarna gör tydligt att de inte har fokuserat på utvecklingsländer när de gjort rekommendationen om färre barn.

Istället gäller den rikare länder – som till exempel Sverige – eftersom vår klimatpåverkan generellt sett är större. Ett barns totala utsläpp räknas som en del av föräldrarnas klimatpåverkan och de förväntade utsläppsnivåerna baseras på historiska nivåer.

Fortsätter vi på dessa nivåer är det en självklarhet att även våra barn kommer att ha en stor klimatpåverkan.

Istället för att fokusera på hur många som lever på planeten, bör fokus därför ligga på hur mycket som konsumeras och släpps ut i produktionskedjan.

På individnivå är då studiens råd mer vegetarisk mat och mer miljövänliga sätt att förflytta sig. Det kommer inte bara att öka efterfrågan på klimatsmartare transportmedel och matproduktion.

Det kommer också att göra att kommande generationer blir miljövänligare. På så vis minskar betydelsen av hur många barn som föds.

Om vi förändrar konsumtions- och produktionsmönster idag säkerställs att morgondagens barn inte utgör ett klimathot.

Eva Forslund, ledarskribent på Liberala nyhetsbyrån

Mer från Åsikter

Artiklar från 14 december 2017

Artiklar från 13 december 2017

Artiklar från 12 december 2017

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 10 december 2017

Artiklar från 8 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 3 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen