Fler måste ta ansvar för havens framtid

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT

Debatt. Många stränder i Västerbotten är skräpiga. Lösningen på nedskräpningen med plast är inte att städa år efter år. Alla människor har ett ansvar. Vi i Håll Sverige Rent arbetar ständigt för att ännu fler ska bli mer noggranna med att inte skräpa ner.

Många stränder i Västerbotten är skräpiga.

Nedskräpningen ökar och i världshaven finns det snart mer plast än fisk. Förpackningar, fimpar och påsar utgör en stor del av skräpet. Alltså plast som ofta bara har använts en enda gång och sedan finns kvar i naturen i hundratals år – om den alls försvinner.

Plastskräpet kommer till stor del från oss konsumenter och mycket av det som slängs på land hamnar så småningom i hav och i sjöar. Med tiden bryts plasten ner till mindre och mindre partiklar, som ofta misstas som mat av fiskar och fåglar.

Gifterna i plasten riskerar att skada både djurliv och människor när de vandrar uppåt i näringskedjan.

Många stränder i Västerbotten är tydliga bevis på hur omfattande nedskräpningen av haven är.

I år var tusentals människor ute och plockade skräp längs stränderna i Håll Sverige Rents årliga skräpplockarkampanj.

Många stränder i Västerbotten är tydliga bevis på hur omfattande nedskräpningen av haven är.

Lösningen på nedskräpningen med plast är dock inte att städa år efter år. Syftet med våra städkampanjer är att väcka medvetenhet om problemet. Alla människor har ett ansvar och många tar det ansvaret. Vi arbetar ständigt för att ännu fler ska bli mer noggranna med att inte skräpa ner.

Politikerna har förstås också del i lösningen. Ett mål för Havskonferensen i New York är att fler ska ta ansvar för havens framtid.

Mer än 800 personer i Sverige har skrivit öppna brev till klimatminister Isabella Lövin (MP) med uppmaningar om att verka för krafttag över nationsgränserna. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor i höstbudgeten för att minska problemet. Det visar att regeringen förstår allvaret.

Skräp börjar från politiskt håll att benämnas som ”läckage av avfall”, vilket är en bra utgångspunkt för en förändring. För avfall finns i dag tydligare regler och strategier för hanteringen. Nedskräpningen borde behandlas likadant.

Inom EU diskuteras en skärpning av det ansvar som ligger på dem som tillverkar förpackningar.

Producentansvaret ger företag som sprider förpackningar ansvar för att dessa samlas in och återvinns.

Men producenterna kan göra mycket mer. Ett gott exempel är initiativet One Bag Habit, som H & M, KappAhl och Lindex startade nu vid månadsskiftet. Initiativet går ut på att minska problemen som orsakas av plastpåsar genom att ta betalt för påsarna och sedan skänka överskottet till projekt inom hållbar utveckling.

Bara i Sverige berörs över 10 000 företag av producentansvaret. Tillsammans kan de göra skillnad genom att inspirera och informera konsumenterna. De kan också arbeta för att minska användningen av plast, ta fram nya material som är lättare att återvinna och återanvända eller tillverka förpackningar utan lösa delar.

Förändringar behövs och förändringar kommer. Vi konsumenter måste sluta skräpa ner.

Regeringen behöver fortsätta hålla frågan högt på agendan, se över lagstiftningen och verka för internationellt samarbete.

Och producenterna måste visa engagemang på allvar och göra vad de kan i form av nyskapande initiativ.

Johanna Ragnartz
vd för Håll Sverige Rent

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen