Den utdragna processen för att justera de kollektivt förhandlade hyrorna börjar gå mot sitt slut i stora delar av landet.
På flera håll har hyresförhandlingarna havererat med följden att såväl hyresgäster som hyresvärdar lämnas i ovisshet om vilka ekonomiska förutsättningar de har att förhålla sig till. För andra året i rad konstaterar vi att justeringen av hyresnivån riskerar att begränsa möjligheterna att förvalta och förädla boendeformen.
De låga räntorna gynnar fastighetsbranschen. Men det är driftnettot som avgör viljan att investera och möjligheten att förvalta och förädla hyresrätten. Med de låga hyreshöjningarna som varit de två senaste åren har de möjligheterna begränsats. Förlorarna är både hyresvärdar och hyresgäster.
Att förvalta fastigheter måste vara lönsamt. Det motsatta innebär att drift, underhåll och investeringar och på sikt hela verksamheten äventyras. Det scenariot gynnar ingen, allra minst de ekonomiskt svagare grupperna för vilka hyresrätten ofta är den enda möjliga boendeformen.
Tyvärr är det konsekvensen av just det vi ser när allt fler hyresrätter omvandlas till bostadsrätter.
Parallellt med att hyresnivåerna inte justeras på ett långsiktigt hållbart sätt finns också skattemässiga fördelar för äganderätten och bostadsrätten. Hyresrätten kommer därför på efterkälken i förhållande till övriga boendeformer.
Tydligast illustreras detta av att andelen hyresrätter i Stockholms innerstad de senaste 40 åren sjunkit från 90 till 35 procent. Även om Stockholms innerstad inte är representativ för landet i stort är det en högst oroande utveckling.
En snabbt ökande befolkning har ställt krav på ökat bostadsbyggande. Under 2016 påbörjades fler bostäder än på många år och byggtakten är nu på den högsta nivån sedan slutet av miljonprogrammet. Men det krävs ännu mer för att möta behovet.
En större andel hyresrätter ökar möjligheten till bostad oavsett socioekonomisk bakgrund. Den utvecklingen får inte bromsas upp av ett föråldrat hyressättningssystem och en förhandlingspart vars argument tenderar att locka fram skygglapparna.
Monika Lundberg