EU-stöd kan lyfta kulturmiljöer i Västerbotten

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Fyren Bjuröklubb. Foto: Lars Eriksson

Debatt. Kulturhistoriska byggnader, parker och äldre stadsmiljöer är alla exempel på välbesökta kulturmiljöer. I Västerbotten toppade Skogsmuseet i Lycksele med Gammplatsen med sina 44 000 besök, fyren Bjuröklubb hade 34 000. Klabböle kraftverk/Umeå energicentrum noterade 26 000 besökare.

Västerbottens kulturmiljöer används för att berätta om det kulturarv som format både regionen och Sverige.

Med genomtänkta idéer finns det stora möjligheter att söka EU-pengar för att utveckla hållbar turism kring länets kulturmiljöer.

Kulturhistoriska byggnader, parker och äldre stadsmiljöer är alla exempel på välbesökta kulturmiljöer. I rapporten ”Attraktionskraft kulturmiljö” har Riksantikvarieämbetet sammanställt de mest besökta kulturmiljöerna i landet under 2015.

I Västerbotten toppade Skogsmuseet i Lycksele med Gammplatsen med sina 44 000 besök, fyren Bjuröklubb hade 34 000. Klabböle kraftverk/Umeå energicentrum noterade 26 000 besökare.

Med sina många besök är dessa miljöer naturligtvis viktiga för rese- och upplevelseindustrin. Under 2014 besökte exempelvis hälften av alla utländska turister en sådan plats och med detta följde en konsumtion på cirka 100 miljarder kronor under Sverigevistelsen.

Kulturmiljöer har också en viktig roll att spela som social samlingspunkt. De säger oss något om vilka vi är, vad vi varit och vart vi är på väg.

I Västerbotten toppade Skogsmuseet i Lycksele med Gammplatsen med sina 44 000 besök, fyren Bjuröklubb hade 34 000. Med sina många besök är dessa miljöer naturligtvis viktiga för rese- och upplevelseindustrin.

EU-kommissionen lyfter fram kulturarvet som en strategisk resurs för Europa och pekar ut sina fonder som ett sätt att finansiera arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet – inte minst för att länderna i EU ska kunna bygga upp en långsiktigt hållbar kulturarvsturism.

Trots denna ambition visar siffror att endast 1,9 procent av utbetalningarna till Sverige från EU:s regionalfond gick till kultur, kulturarv och turism mellan 2007 och 2013. Det ligger under genomsnittet för övriga EU-medlemstater.

Riksantikvarieämbetets utvärdering av regionalfondens finansiering av kulturmiljöprojekt visar att otillräckliga resurser och krav på medfinansiering gör det svårt för många att söka EU-bidrag.

Men det finns undantag. Bland annat har besöksmål som världsarvet Falu koppargruva, Varbergs museum och fästning och Jamtlis friluftsmuseum finansierat utveckling av sina verksamheter med stöd av EU-pengar.

Många besöksmål som fått EU-bidrag har god regional förankring och branschöverskridande samarbeten. Än viktigare tycks vara att regionen i fråga ser kulturarv och kulturmiljö som en betydelsefull del av det regionala utvecklingsarbetet.

Kulturmiljöer är en underutnyttjad resurs. Genom att skapa förutsättningar för besöksmålen att utveckla en hållbar kulturturism kan vi bidra till en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling i Västerbotten och i resten av landet.

Lars Amréus
riksantikvarie

Mer från Åsikter

Artiklar från 11 december 2017

Artiklar från 10 december 2017

Artiklar från 8 december 2017

Artiklar från 7 december 2017

Artiklar från 6 december 2017

Artiklar från 5 december 2017

Artiklar från 4 december 2017

Artiklar från 3 december 2017

Artiklar från 1 december 2017

Artiklar från 30 november 2017

Artiklar från 29 november 2017

Artiklar från 28 november 2017

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen