Från att ha legat bland de främsta i landet vad gäller varuexportutveckling hamnade vi i Norrbotten sist 2014 och 2015.
Sverige som helhet ökade varuexporten med fem procent medan den för Norrbottens del minskade med 18. Det som oroar mest är att det går sämre för våra små och medelstora företag. Varuexporten från de små och medelstora företagen i Norrbotten minskade i fjol med 23 procent.
I ett så bekymmersamt läge måste våra folkvalda våga fatta beslut som gagnar företagsutveckling och möjligheten att bedriva verksamhet i norra Sverige. Det skulle gynna både norrländsk och svensk ekonomi – och skapa arbetstillfällen.
Vad gör då våra folkvalda för att vi ska kunna stärka vår konkurrenskraft och skapa fler och lönsammare affärer?
För en tid sedan presenterades ett förslag om att införa en flygskatt i Sverige. En sådan skatt vore förödande för näringsliv och för privatpersoner i norra Sverige. För Norr- och Västerbotten handlar det om en ökad skattebörda på 300 miljoner kronor årligen.
Sådana åtgärder oljar inte maskineriet utan bidrar i stället till minskad sysselsättning och risk för försämrad tillgänglighet eftersom flyget på många sätt utgör en förutsättning för jobb, välstånd, turism och för möten människor emellan.
Dessutom utreder regeringen en vägslitageskatt och en höjning av farleds- och banavgifterna. Man anser också att bensinen är alldeles för billig.
Dessa skattepåslag och höjda avgifter hotar jobben eftersom den kommer att göra all svensk industriproduktion dyrare. Därmed minskar vår konkurrenskraft på den internationella marknaden.
Regeringens planerade åtgärder missgynnar Norrlands näringsliv. De kan ses som straffskatter på avstånd. Företag på landsbygden utan andra transportalternativ drabbas hårdast. En vägslitageskatt skulle innebära ökade utgifter med 30 miljoner kronor per år för ett medelstort företag i Norrbotten.
Farledsavgifterna ökar med åtta procent från 2017 – med två månaders framförhållning. Det inte är okej.
Vi frågar oss: Var finns den strategi som leder till fler och lönsammare affärer?
Norrbottens Handelskammare efterlyser en utredning som ska leda till en tydlig politisk handlingsplan med en strategi för ökad export och fler och lönsammare affärer för våra norrländska företag. Detta skulle i sin förlängning kunna leda till ökade skatteintäkter och möjliggöra en satsning på långsiktigt miljöarbete.
Regeringen vill se fler järnvägs- och sjötransporter. Samtidigt fortsätter höjningen av de statliga avgifterna.
Sjöfarten som är det mest miljövänliga transportsättet per transporterat ton gods lever under ett flertal miljöreglerande regelverk. Svaveldirektivet infördes 2015 och fler regleringar är på ingående.
Det saknas politiska beslut som gynnar Norrlands exportberoende företag. Norrlands konkurrenskraft slås successivt ut. Hur tänker man?
Det är en motsägelsefull transportpolitik som lagts fram i regeringens budgetproposition. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft för oss i norr.
Vi är medvetna om att vi sitter på Europas skattkista i form av mineraler, skog, grön energi, frisk luft och orörd natur. Listan kan göras lång.
Men är våra folkvalda medvetna om detta?
Vi vill använda våra resurser till att skapa välfärd, inte bara i norr utan i hela Sverige.
Norrbotten Handelskammare säger nej till skatter och avgifter som snedfördelar konkurrensen.
Norrbottens Handelskammare säger ja till en kraftsamling med en tydlig, samordnad och långsiktig strategi för Norrbotten och för våra norrbottniska företag.
Susanne Wallin