Den röst som skulle ljuda högt riskerar att inte höras

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Den indiske nationalekonomen och filosofen Amartya Sen menar att det finns stora ojämlikheter i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Foto: Bikas Das/AP Photo/TT

Debatt. Många trodde att funktionshinderrörelsen skulle få en starkare röst i samhällsdebatten. Funktionshinderorganisationen Handikappförbunden bytte namn till Funktionsrätt Sverige. Man ville få en starkare röst i samhället genom att inkludera mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Funktionshinderrörelsen riskerar att få en lägre röst i såväl den nationella som den europeiska samhällsdebatten. Detta är mycket allvarligt ur demokratisynpunkt.

Medierapporteringen kring Funktionsrätts ordförande Lars Ohly, mänskliga rättigheters värde och förtroenderöstandet inom funktionshinderrörelsen riskerar att urholka förtroendearbetet, samtidigt som människor i politisk fattigdom inte har förmågan att höja sina röster.

Varför vill ingen föra offentlig debatt?

Det var många som trodde att den nationella funktionshinderrörelsen skulle få en starkare röst i samhällsdebatten. Eftersom vi går mot ett äldresamhälle, där vi får allt fler äldre människor, med såväl funktionsnedsättningar som kroniska sjukdomar, ställer detta krav på delaktighet, tillgänglighet och användbarhet.

Alla måste få en godtagbar livskvalitet och även kunna vara med och påverka politiken. Det handlar om såväl partipolitiken, intressepolitiken som forskningspolitiken.

Funktionshinderorganisationen Handikappförbunden bytte tidigare i år namn till Funktionsrätt Sverige. Man ville få en starkare röst i samhället genom att inkludera mänskliga rättigheter i sitt arbete. Med pompa och ståt fick man också en ny ordförande; Lars Ohly.

Den nye ordföranden polisanmäldes av en kvinna för sexuellt ofredande och kom att ingå i vittnesmål i #metoo-berättelserna. Men i stället för att backa som ordförande för Sveriges paraplyorganisation Funktionsrätt Sverige vägrar han att avgå från posten.

Ombuden för funktionshinderorganisationerna och patientföreningarna ska i stället tvingas att om förtroendet för sin ordförande.

Detta är mycket intressant med tanke på förtroendearbetet i funktionshinderrörelsen. Är en intern uppgörelse under uppsegling?

Hur som helst ska alla tvingas en gång för alla att ta ställning för eller emot sin ordförande bara efter några månader. Det handlar om totalt 41 medlemsförbund och deras röster. Men vilka konsekvenser har dagens situation för förtroendefrågorna inom funktionshinderrörelsen och vilken skada har uppstått här i Sverige?

Och vilka skador har uppstått i dess relation till den internationella funktionshinderrörelsen?

I ett pressmeddelande skriver Funktionsrätt Sverige att förtroendefrågan ska avgöras i januari nästa år. Den som väntar får väl se.

Funktionshinderrörelsen tjänar ingenting på tystnad. Det behövs debatt nu om värdet av förtroende och tillit både i själva funktionshinderrörelsen, men också i dess relationer till det omgivande samhället.

Jag menar att det står stora värden på spel här; nämligen relationerna mellan intressepolitiska organisationer, myndigheter och forskarsamhället.

Den indiske nationalekonomen och filosofen Amartya Sen menar att det finns stora ojämlikheter i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Alla människor kan inte ta del av medierapporteringen, mediekanalerna och de nya teknologierna. Samtidigt finns det dem som hörs väldigt starkt i debatten.

Vilka blir förtroendeskadorna på lång sikt av att funktionshinderrörelsen inte mer tydligt hanterar situationen med ”Ohly-affären”?

Det finns stora frågor som måste hanteras förutom förtroende och tillit. Hela samhället står inför stora förändringar och utmaningar både när det handlar om funktionshinderpolitiken, men också hur ojämlikheten ska kunna bekämpas.

Jörgen Lundälv
docent vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen