Regeringens skattepolitik är en stoppsignal för bostadsbyggandet

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Debatt. Med ökade kostnader stiger boendekostnaden för hyresgästerna vilket minskar efterfrågan på nyproducerade hyreslägenheter. Det slår direkt mot investeringar i nyproduktion, som naturligtvis minskar när investeringskalkylen inte längre går ihop.

Bostadsbyggandet når nya rekordnivåer. Men med regeringens skattepolitik kan situationen snart se helt annorlunda ut.

Regeringen vill höja skatten för de fastighetsföretag som säljer befintliga hus för att investera i nybyggda hyreshus. Dessutom vill regeringen sänka ränteavdragen, vilket slår direkt mot bostadsbyggandet när kostnaderna stiger.

Det är inget annat än en tydlig stoppsignal för investeringar i bostäder.

Den nya skattepolitik som regeringen lanserat innebär ett hårt slag mot bostadsbyggandet. Det ska inte bara bli högre skatt för de fastighetsbolag som säljer befintliga hus för att kunna investera i nyproduktion av hyresrätter. Dessutom vill regeringen höja skatten för fastighetsföretag som lånar till investeringar.

Och som om det inte vore nog verkar regeringen helt bortse från andra förslag som kommer leda till ökade kostnader för fastighetsbolagen.

Regeringens stuprörspolitik blir extra tydlig när man tittar på den sammanlagda effekten av alla förslag, förordningar och direktiv som ska genomföras. Ingen inom regeringskansliet verkar ha någon koll på helheten, utan varje förslag behandlas för sig.

Den samlade effekten av ränteavdragsbegränsningar, bankskatt, ökade kapitaltäckningskrav på bankerna, paketeringsutredningens förlag om höjd skatt på fastighetsföretag, som säljer befintliga hus för att investera i nya, samt infrastrukturskatt på fastighetsföretag leder till kraftigt ökade finansierings- och skattekostnader.

Den sammanlagda effekten av regeringens politik, och särskilt förslagen om begränsade ränteavdragsmöjligheter, gör att fastighetsbolagens kostnader för bostadsbyggande stiger när finansierings- och skattekostnaderna ökar.

Med ökade kostnader stiger också boendekostnaden för hyresgästerna vilket minskar efterfrågan på nyproducerade hyreslägenheter. Det slår direkt mot investeringar i nyproduktion, som naturligtvis minskar när investeringskalkylen inte längre går ihop.

Det är också en överbeskattning av fastighetsbranschen, jämfört med övriga näringslivet, som inte går att kompensera med ett så kallat primäravdrag för nyproducerade hyresfastigheter som regeringen tycks tro.

I sina förslag är regeringen helt inriktad på nyproduktion av hyresfastigheter. Det man då glömmer bort att nyproduktion endast står för en procent av det totala antalet bostäder. De allra flesta bostäder är således redan byggda och många av dessa är i behov av omfattande renoveringar.

När möjligheterna till ränteavdrag minskar innebär det att renoveringskostnaderna ökar, vilket gör att många välbehövliga renoveringar kommer skjutas upp – eller inte genomföras alls. För de renoveringar som trots allt kommer att genomföras kommer de ökade renoveringskostnaderna att leda till högre hyreshöjningar.

Men det är inte bara investeringarna i bostäder som kommer minska. Den kraftiga befolkningsökningen innebär inte enbart att det behövs fler bostäder. Även behovet av samhällsfastigheter som förskolor, skolor och vårdlokaler ökar. Dessutom finns det ett uppdämt behov av investeringar i affärslokaler.

Med en ökad skatt på fastighetsföretag kommer även investeringarna i den här typen av fastigheter att minska.

Den skattepolitik som regeringen håller på att utforma innebär en kraftig inbromsning av investeringar i såväl nuvarande som framtida bostäder och lokaler.

Monika Lundberg
marknadsområdeschef Nord, Fastighetsägarna Mittnord

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen