Bruten köttnorm är en viktig miljö- och hälsopolitisk fråga

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att innehållet är skribentens/skribenternas egen uppfattning. Notera att denna artikel är från 2016
Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt. Att köttkonsumtionen kan kopplas till folkhälsan blir hela tiden alltmer bekräftat. Men vi behöver också göra upp med vårt köttätande för miljöns och klimatflyktingarnas skull.

Det är 2016 och FN:s generalförsamling deklarerar att det är det internationella året för baljväxter i ett försök att värna om miljön.

Samma år har det första vegetariska matlagningsprogrammet i SVT:s historia premiär och det helvegetariska matmagasinet Vego seglar upp som en storsäljare i Sveriges pressbyråer. I dag är 20 procent av alla unga under 40 år vegetarianer och det tillkommer alltfler växtbaserade alternativ i matvarubutikernas kyldiskar.

En vegovåg sköljer in över landet, men kommun- och riksdagspolitikerna vågar tyvärr inte surfa på den, trots att det äntligen finns tillräckligt folkligt stöd och rätt förutsättningar för att gemensamt ta ansvar för köttfrågan. Vi behöver bryta normen om köttet som självklar basföda av flera anledningar.

Världscancerfonden rapporterar att konsumtion av rött kött orsakar cancer i tjock- och ändtarm. En studie från i år, genomförd på nära 32 000 kvinnor i Uppsala och i Västmanlands län, visar att en kost dominerad av frukt och grönt, tillsammans med regelbunden motion och mindre rött kött, leder till minskad risk för bröstcancer.

Att köttkonsumtionen kan kopplas till folkhälsan blir hela tiden alltmer bekräftat.

Vi behöver också göra upp med vårt köttätande för miljöns och klimatflyktingarnas skull. Under fjolåret nådde den globala genomsnittstemperaturen högre nivåer än genomsnittet för hela förra århundradet och den högsta noterade temperaturen sedan 1880. Mest oroväckande är att havsisen i Arktis fortsätter att minska.

Sannolikt kommer morgondagens klimatflyktingvågor att bli ännu kraftigare än dagens. Vad vi behöver är en ansvarstagande livsmedelspolitik som är solidarisk med de som är allra fattigast eftersom det till en början är de som drabbas hårdast.

På regeringens hemsida inleds miljöavsnittet med orden ”miljöpolitiken handlar om att skapa ett samhälle som är fritt från utsläpp och farliga gifter med hänsyn till både människor, djur och natur”.

Trots detta finns det inga som helst ambitioner att minska köttkonsumtionen i regeringens arbete med livsmedelsstrategin. Detta är inte en hållbar strategi för morgondagens stora utmaningar.

Här är sju viktiga livsmedelsstrategiska förslag för att bryta köttnormen på kommun- och riksdagsnivå.

Regeringen bör i nästa budget:

  • Sänka momsen på frukt och grönt.
  • Generalisera koldioxidskatten till att även innefatta animalier, som Naturvårdsverket föreslår i en rapport.
  • Införa hälsoskatt på animaliskt mättat fett, som finns rikligt i mejeriprodukter, som Danmark gjorde redan 2011.
  • Införa ett miljömål om halverad animaliekonsumtion till 2025.

Kommunerna bör göra följande:

  • Införa en vegetarisk norm i skolköken genom att servera växtbaserade huvudrätter som standard.
  • Byta ut komjölken mot växtmjölk i skolorna.
  • Utbilda skolkockarna så att de till fullo behärskar vegetarisk matlagning.

Sverige behöver inte en löst definierad livsmedelsstrategi med många fina ord. Vi behöver konkreta politiska förslag som urholkar den nuvarande köttnormen, både för miljöns och för folkhälsans skull.

Jonas Paulsson
Köttfri måndag

Anna Solander
psykologistuderande och aktiv i Vegonormnätverket

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder Norran dig möjligheten att kommentera en del av innehållet på norran.se. Vi hoppas att du vill bidra med nya perspektiv och kunskap. Men kom ihåg att hålla dig till ämnet och visa respekt mot andra skribenter och personer som berörs i artikeln. Norran och Ifrågasätt kommer att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Mer från Åsikter

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen