Varje dygn växer Rönnskärsverkens järnsandsberg med 800 ton

Skämtsamt kallas de båda järnsandbergen för öst- och västtoppen för att anknyta till Kebnekaises syd- och nordtopp. Men så himla roligt är det inte att bergen växer med 800 ton per dygn.

Trygg. ”Vi på Rönnskärsverken känner oss trygga i att järnsand inte är farligt för människor eller miljö”, säger Linn Andersson. Foto: Ulf Johansson.

Trygg. ”Vi på Rönnskärsverken känner oss trygga i att järnsand inte är farligt för människor eller miljö”, säger Linn Andersson. Foto: Ulf Johansson.

Foto: Foto: Ulf Johansson.

Ekonomi, näringsliv & finans2015-12-05 06:15

Det var sommaren 2014 som representanter från Skellefteå kommun hade sin dragning för markentreprenörer. Då berättade de att processen för att få använda järnsand vid olika byggen skulle bli betydligt krångligare. Till exempel behövde man oftast ansöka om tillstånd från länsstyrelsen.

– Efter det har vi fått en ytterst begränsad avsättning härifrån, säger Linn Andersson, miljö- och utvecklingschef på Rönnskärsverken.

Eftersom Rönnskär genom sin kopparproduktion får cirka 800 ton järnsand per dygn som restmaterial blir det snabbt stora högar. På ett år är det 250 000 ton. Totalt ligger nu cirka 330 000 ton järnsand fördelade i de två bergen.

– Vi känner en stor frustration att beskedet från kommunen bara damp ned. Om man som myndighet vill ändra förutsättningar för företag så bör man göra med tid för omställning. Men det gällde från dag ett, säger Linn Andersson.

Rönnskärsverken håller inte med om bedömningen att järnsand skulle vara farligt att använda.

– Vi tycker det är ett olyckligt beslut att se materialet som avfall istället för en biprodukt. Det är ett jättebra material som bör användas. Men jag vill inte polarisera frågan mer än att jag konstaterar att vi inte har samma syn på saken.

Från Rönnskärsverken menar man att bolaget gjort flera undersökningar. Linn Andersson berättar att Rönnskärsverken till exempel deltagit i samarbetsprojekt i Luleå kring Björsbyvägen. Det har även gjorts yrkeshygieniska personmätningar vid anläggningsarbeten med järnsand. Det har också gjorts lakningsförsök samt grundvattenprover.

– Vi har inte sett några negativa miljöeffekter av att använda järnsand, säger hon.

Vad säger du till dem som menar att det inte är konstigt att Rönnskär kommer fram till den slutsatsen?

– Man måste titta på den forskning som finns och landa i en faktabaserad värld. Vi på Rönnskär känner oss trygga i att järnsand inte är farligt för människor eller miljö. Det är mycket känslor i den här frågan. Om folk är oroliga ska man inte göra narr av det. Oron ska tas på allvar, vi är mån om att vi ska bygga kunskap.

För att få mer kunskap har Skellefteå kommun och Boliden genomfört testerna som nämns i artikeln intill. Representanter från Rönnskärsverken har varit delaktiga i projektet.

– Vi hade en träff för en månad sedan då vi fick se några preliminära resultat. Dessa hade inte gett någon indikation på att det skulle vara ett problem, säger Linn Andersson.

Hon väntar med spänning på slutanalysen som blir klar i december eller januari.

Vad vore drömmen?

– Boliden vill att materialet ska användas. Jag hoppas det blir en lösning där det finns en användning för järnsanden vid till exempel väg- och husbyggen. Det vore bra inte minst för samhället. Så vi slipper använda grus och annat jungfruligt material, säger Linn Andersson.

Man måste titta på den forskning som finns och landa i en faktabaserad värld.

undefined
Frustration. ”Vi känner en stor frustration att beskedet från kommunen bara damp ned”, säger Linn Andersson. Foto: Ulf Johansson.
undefined
Trygg. ”Vi på Rönnskärsverken känner oss trygga i att järnsand inte är farligt för människor eller miljö”, säger Linn Andersson. Foto: Ulf Johansson.
undefined
På toppen av berget. Linn Andersson, miljö- och utvecklingschef på Rönnskärsverken, blickar ut över all järnsand som samlats på hög. Foto: Ulf Johansson.

Järnsanden innehåller – enligt Rönnskärsverken:

Järnsanden kommer från vår kopparframställning. Det är slagg, som granuleras till ett svart grovkornigt glasartat material. Innehållet är till största delen järn, kisel och aluminium samt spårämnen av andra metaller som zink, koppar, krom och molybden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!