Lyckat projekt har utvecklat världsunik teknik för torkning av avloppsslam

Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar om något aktuellt. Vid pågående nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln har skrivits.
Robert Johansson och Helena Jonsson Foto: Lars Westerlund

Outotec har sedan i maj 2015 genomfört omfattande tester med att torka avloppsslam i en världsunik pilotanläggning intill reningsverket på Tuvan. Nu är detta projekt, som finansierats av EU LIFE+, avslutat.

– Det har varit mycket lyckat. Nu återstår långtidskörning och om det går bra kan det bli aktuellt att bygga en fullskalig anläggning i någon av Europas storstäder som har stora problem med hanteringen av avloppsslam, säger Robert Johansson, Outotecs projektledare för testerna i pilotanläggningen.

Han konstaterar att processen, som fått namnet Outotec Biomass CLS Dryer, visat sig fungera både med slam från reningsverket i Tuvan och från rötslam som man importerat från Finland.

– De justeringar som vi gjort efter bygget av anläggningen har främst handlat om in- och utmatningen av materialet, berättar Robert.

Att pilotprojektet, som omsatt 30 miljoner kronor,  genomfördes i Skellefteå var ingen tillfällighet.

– En viktig anledning till detta var att vi kunde samarbeta med Skellefteå kommun och bygga anläggningen i anslutning till reningsverket som försett oss med avloppsslam. Dessutom finns expertis på torkning både hos Skellefteå Kraft och hos konsultföretaget Green Exergy i Skellefteå, berättar Robert.

– Vi är mycket positiva till att kunna bidra till en lösning på det här världsproblemet och extra roligt är det att kunskapen nu samlas i Skellefteå, säger Helena Jonsson, verksamhetschef produktion vatten, avlopp och biogas vid Skellefteå kommuns samhällsbyggnadskontor.

Målet med projektet har varit att testa ny teknik för torkning av avloppsslam där slammet både omvandlas till bränsle och giftfritt gödningsmedel. Obearbetat avloppsslam som är mycket rikt på fosfater som höjer humushalter i jorden innehåller även oönskat material som läkemedelsrester, smittobärande bakterier, kadmium och andra tungmetaller.

– Därför finns en stor skepsis till att sprida ut slammet på åkermarker.

Den ångtork som finns i pilotanläggningen gör att en betydande del av energin kan omvandlas till elektricitet och värme. I torken minskas nettoenergiförbrukningen för att avdunsta 1 ton vatten till 400 kWh.
– Vi torkar slammet till 90 procent torrt i den här anläggningen som klarar av att torka 700 kilo slam i timmen. Det torkade slammet går sedan till förbränning där elektrisk energi och värme utvinns, samt att rökgaserna renas innan utsläpp i luften.

I projektet har medarbetarna på Outotec i Skellefteå även samarbetat med företagets forskare i Frankfurt. De har nämligen utvecklat en metod för att återvinna fosfaterna i slamaskan, Ash Dec, där askan blandas med magnesium- eller kalciumklorid och värms i en ugn.  I ugnen renas slammet från tungmetallerna och metoden har visat sig kunna reducera innehållet av kadmium, koppar, bly och zink med över 90 procent och molybden och tenn med över 70 procent.

– Eftersom de oönskade ingredienserna är borta kan man då använda askan vid tillverkning av gödningsmedel.

Robert Johansson konstaterar att en framtida brist på fosfater kommer att innebära stora problem när det gäller att föda världens befolkning. I Kina, Marocko och i Västsahara finns de största fosfattillgångarna.

– Men fosfatmalmen kommer att ta slut och därför är det mycket viktigt att finna sätt att återvinna den. Att hitta en långsiktig lösning på hanteringen av avloppsslammet är en mycket viktig del i den cirkulära ekonomin, avslutar Robert Johansson.

 

 

 

 

 

Mer från Affärsliv

Visa fler Preloader
Fler klipp i TV-portalen

Hej!

Tyckte du den här artikeln var intressant?
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så har du alltid full koll på vad som händer i Västerbottens näringsliv.