Samtidigt har svenskarna stora summor på konton med noll ränta – lite som att spola ner pengar i toaletten varje år.
När Riksbanken sänkte räntan före jul var det en glad nyhet för bolånetagare. Men sämre för den med ett sparkonto.
Sänkt styrränta betyder även att inlåningsräntorna sänks, och det är just vad bankerna gjort de senaste veckorna. Beroende på kontotyp har storbankerna sänkt med 0,05–0,35 procentenheter, alltså i något fall mer än Riksbanken.
– Det är generellt ett lågt ränteläge, det gäller både utlånings- och inlåningsräntor, säger Henrik Westman, presschef på Handelsbanken.
1 041 miljarder kronor är den svindlande summan som svenska hushåll har på banken. Men en stor del påverkas ändå inte av räntesänkningar, eftersom pengarna finns på konton med noll eller nästan ingen ränta.
Förra året var inflationen i stort sett noll. Men ett normalt år, när hyror och priser på mat och andra varor stiger, innebär ett konto med låg ränta att pengarna minskar i värde.
Totalt handlar det om miljarder kronor varje år som spararna helt enkelt förlorar, samtidigt som bankerna tjänar på att slippa betala ränta.
– Räntorna har varit på väg utför i 30 år tid, och så ökar ändå det sparandet. Folk har mycket pengar på löne- eller transaktionskonton med noll ränta, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.
Han tror att det är oron för börsen och okunskap om vad inflationen faktiskt får för effekt som gör att människor inte väljer något annat.
Jeanette Hauff, sparekonom på Skandia, tycker att ett självklart alternativ för den som inte vill öka sin risk är att flytta pengarna till fasträntekonton, där de mot en högre ränta är bundna en viss tid. Det finns även låneinstitut som erbjuder högre ränta utan låsning.
– I många fall har kapital legat på konton utan ränta i fem år eller längre. Tänker man efter före finns det läge att frångå det här med låg risk. Då kan man börja kika på fonder, och då finns det väldigt många alternativ, säger hon.