Ploga, hyvla och sanda

En förkortad version av insändarsvaret har publicerat i Norran, pappersupplagan.

Foto: Foto: Insändarredaktionen

Not Found2013-02-11 02:47
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under vintern har vi gång på gång fått höra om stillastående lastbilar på E 4. Detta trots, eller på grund av, Trafikverkets saltning, som gjort vägarna såphala i snömodden. Faktum är att den vägsaltning som praktiseras har stora brister och inte på långt när uppfyller de krav som man kan ställa på en effektiv halkbekämpning.

Att salta på snö, eller vid pågående snöfall, får totalt motsatt effekt. Den saltbemängda modden blir såphal och fästet på den underliggande isen/vägen blir så gott som obefintligt. När detta inträffar, hjälper inte ens den nya lagen om vinterdäck på drivhjulen. Lagen som infördes just för att säkerställa framkomligheten för den tunga trafiken.

Resultatet blir stopp i trafiken och det är nu det komiska inträffar. När Trafikverkets saltning gjort vägen oframkomlig, då kallas sandbilarna ut för att göra vägen farbar och få trafiken att rulla igen!

Då duger det plötsligt med vanlig sand! Är det inte märkligt? Det enda vettiga är, skippa vägsalt och att ploga, hyvla och sanda vid behov.

Sven-Olof Andersson, Bureå

 SVAR DIREKT:

Trafikverket ska enligt väglagens och vägkungörelsens bestämmelser hålla de statliga vägar vi ansvarar 
för i tillfredsställande skick. I det åtagandet ingår bland annat att säkerställa trafikens framkomlighet och 
säkerhet genom effektiv halkbekämpning. Vi har valt att bekämpa halka på de högtrafikerade vägarna 
och pendlingsstråken med vägsalt.

Vägsalt är en internationellt vedertagen metod för halkbekämpning och vi känner väl till både dess positiva 
och negativa effekter. Vi anpassar därför saltet till de vägar och den väderlek där det gör bäst nytta.

Med hjälp av väderprognoser, radar- och satellitbilder samt vårt vägväderinformationssystem (VViS) kan 
Trafikverkets trafikledning och de entreprenörer vi anlitar för att sköta underhållet av vägarna med stor 
precision förutse var halka kommer att uppstå och hinner då sprida saltet innan halkan är ett faktum.

Utan salt skulle det bli svårare för trafikanterna att ta sig fram, på grund av snö och is på vägarna. 
I backar skulle tunga fordon få problem både att ta sig upp och hålla sig kvar på vägbanan.

Trafikverket saltar inte bort snön utan den plogas bort. När vi saltar under ett pågående snöfall

här i Västerbotten görs detta främst för att inte den snö som faller ska bli fastkörd och orsaka ojämna och spåriga vägbanor.

Förebyggande saltning är en mycket effektiv metod. Den innebär att små mängder saltlösning eller befuktat 
salt sprids på en torr eller fuktig vägbana just innan halka uppstår. Det fuktiga saltet hindrar is från att bildas 
på vägbanan (frosthalka) och snö från att frysa fast på den.

Den snömodd som bildas på vägarna lär vi aldrig komma ifrån så länge vi, i kombination med dubbdäck, 
använder kemikalier (till exempel salt) för att smälta snö och is.

Varför används inte sand istället för salt?
 Om vi använde sand i stället för salt skulle vi behöva sanda varje gång 300 fordon har passerat. 
Sanden ligger inte kvar på vägbanan utan åker ner i dikeskanten eller lägger sig i högar på vägrenen. 
Ibland kan sanden till och med försvinna efter att tre lastbilar har passerat i 90 km/tim.

Trafikverket måste ta hänsyn till alla trafikanter och särskilt till dem som inte har stor vana och förmåga att 
anpassa sig till svåra vägförhållanden. Vi tycker att det är ett motiv, så gott som något, för att fortsätta 
halkbekämpningen med vägsalt.

Trafikverket deltar också i forskningen för att ta fram alternativa halkbekämpningsmetoder, men i dagsläget 
finns ingen metod eller inget ämne som kan ersätta dagens vägsalt i större skala. Det går att läsa mer om vårt 
arbete och våra överväganden rörande halkbekämpning med vägsalt på Trafikverkets hemsida; 
www.trafikverket.se ange vägsalt i sökmotorn.

Mikael Lindholm 
Sektionschef Trafikverket

undefined
Läs mer om