Jag sympatiserar med förslaget om ett läslyft för Sverige, om biblioteksutbildad personal i skolbiblioteken och flera andra förslag som finns med i den statliga litteraturutredning – ”Läsandets kultur” – som presenterades på biblioteksmässan i Göteborg i torsdags.
Tyvärr tror jag inte att förslagen de lägger kommer att ha gett några större mätbara effekter 2018 – vilket utredarna tror. Det beror på att det inte finns några som helst ambitioner att mer slantar från staten ska in i läslyftssatsningen och att de läsfrämjande insatserna utanför förskola och skola bara ska finansieras ur befintligt folkbildningsanslag.
Utredarna missar en viktig aspekt när de söker förklaringar till i synnerhet pojkars försämrade läsfärdighet, en försämring som får konsekvenser för deras möjligheter att klara skolans mål. För mig är könsskillnaderna i läsfärdighet naturliga. Flickor liksom deras mödrar ägnar sig i mycket större utsträckning åt aktiviteter som ger de språkfärdigheter som gör att de klarar skolans mål. Trots att pojkar får allt färre manliga förebilder i det avseendet tassas det med filttofflor för att inte väcka vuxna män.
När jag är ute och pratar i spörsmålet är jag tydlig med att barn föds med lusten till livslångt lärande och att de barn som väljer ett vuxennätverk som lever i enlighet med gymnasieläroplansmålet att ”söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje”, de barnen har generellt sett inga problem att klara skolans mål.
Det brukar då anföras att barn inte kan välja och det håller jag med om. Problemet är att vi beter som om de kunde välja. Hade vi inte gjort det hade vi lagt oss vinn om att allas ungar hade detta vuxennätverk. Men i stället frånhänder vi oss vuxenmisslyckandet genom att efter nio år i skolan stämpla barn som föddes med lusten till livslångt lärande med ett IG. Det är huvudskälet till att jag är betygshatare.
Att, som tre S-toppar gjorde i en debattartikel i Dagens Nyheter i somras, tro att det är möjligt att kompensera 15–16 års vuxensvek med några veckors sommarskola för att ungdomar ska få behörighet till ett gymnasieprogram – det är oerhört korkat.
Kjell Hanseklint
vänsterkrönikör
Rapportera fel






Bilar till salu i Skellefteå