Dags tala klarspråk Enström

Det finns ingen anledning att hymla. En spade är en spade, en diktatur en diktatur. Och Sveriges försvarsminister Karin Enström är notoriskt dålig på att besvara enkla frågor.

Helgens framträdande i Ekots lördagsintervju var inget undantag. Försvarsministern vill fortfarande inte säga att en diktatur är en diktatur.

Det finns stater som kan diskuteras. Ryssland är en demokrati, men inte särskilt demokratisk. Världen över finns stater med utbrett valfusk, där oppositionella har svårt att ordna torgmöten eller trycka tidningar. ”Delvis ofria”, brukar man kalla dem. Men det finns också stater som är helt och hållet odemokratiska. Det handlar inte om valfusk, utan om frånvaron av val.

Ordet diktatur beskriver en styrelseform där all statsmakt är koncentrerad till en viss person eller en viss grupp. Detta är inte en åsikt, inte en värdering, utan helt enkelt Nationalencyklopedins definition av begreppet. På samma sätt beskrivs demokrati i Nationalencyklopedin som folkmakt eller folkstyre.

Saudiarabien, då? Det är en monarki där kungen är både statschef och regeringschef. Dessutom har han förmånen att utse sin efterträdare, exempelvis sin äldsta son. Regeringen utses av kungen. Några allmänna val förekommer naturligtvis inte. Vilket av ovanstående ord som stämmer bäst? Det tycks uppenbart för alla utom Karin Enström.

Men varför är försvarsministerns ordval så viktigt? Om nu Karin Enström har svårt att använda ordet diktatur, kan vi inte bara låta henne fortsätta prata om något annat, lite trevligare? Icke-demokrati tycks ju vara ett populärt uttryck i diplomatkretsar.

Tyvärr är det inte så enkelt. Vad Sveriges försvarsminister kallar andra länder är inte en fråga om personlig smak, utan om Sveriges roll i världen. Och ja, det låter lite pompöst. Men historien skrivs ofta av människor som använder stora ord i lite pompösa tal och deklarationer.

”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent.” Winston Churchills ord är legendariska.

Likaså Ronald Reagans ”Mr. Gorbachev, tear down this wall!”

”Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn”, sa Olof Palme när han julen 1972 beskrev bombningen av Hanoi som ett illdåd.

Politikers ordval driver politiken framåt. Men Karin Enström verkar inte vilja göra det, utan i stället stå still. Av rädsla för att göra någon upprörd, för att frångå det trevliga diplomatiska fikonspråket? I vilket fall är det beklämmande att Sveriges försvarsminister inte förmår bättre.

Ida Thulin

chef Liberala Nyhetsbyrån