Vem äger lappugglan och nornan?

Nyligen frågade konstnären Matsåke Bergström om vem som äger lappugglan och nornan, två totalfredade och hänsynskrävande arter i våra skogar. Är även de skogsbolagens egendom som markägaren kan göra med precis som det passar?

Om någon av oss skadar en totalfredad art är det ett lagbrott. Det är till exempel straffbart att bortföra ungar ur ett lappugglebo eller gräva upp nornor i skogen. Påföljden är böter eller i grova fall fängelsestraff.

Men för skogsbolagen gäller inte lagen. Det går hur bra som helst att såga ner ett boträd med lappuggleungar. Till och med örnbon har sågats ner upprepade gånger. Allt kan göras ostraffat. Skulle någon naturvårdare upptäcka brottet går det alltid att skylla på misstag.

Ännu värre är det för nornor och andra totalfredade växter i skogen. Skördare och skotare som väger flera ton får krossa allt under sina larvfötter och markberedare får plöja upp marken där de växer.

Totalfredning gäller inte för skogsbolagen. Det som i brottsbalken är straffbart för oss kan bolagen strunta i, och de gör det gång på gång, år efter år. Skogsvårdslagen är nämligen fristående från brottsbalken och ger skogsbolagen straffimmunitet, då ytterst få brott leder till fällande dom.

Därför, Matsåke, är svaret på din fråga: Ja! Skogsbolagen anser sig äga både lappugglan och nornan. Så illa är det. Skogsvårdslagen är skriven för att skydda skogsbruket, inte våra naturvärden, trots att det borde vara tvärtom.

Behöver jag tala om varför Sveaskog startat sin charmoffensiv? Det är för att alla skogsbolag fortsatt fritt skall få råda över både lappugglan och nornan.

Skogsvårdslagen måste skrivas om.

Svenskt skogsbruk måste bli skonsammare.

Björn Mildh, Piteå