Rapportera fel
Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen, och därmed huvudlobbyist i frågan, gör 27 september i ett svar på min insändare ett antal påståenden, som behöver klaras ut.
Att investeringar i infrastruktur, både landsväg och järnväg, under mycket lång tid varit eftersatt i såväl regionen som landet som helhet kan vi väl vara överens om.
När det gäller argumentationen för byggande av Norrbotniabanan finns det ett antal frågetecken.
Hur kan Norrbotniabanan lätta på trycket på Ostkustbanan? Ostkustbanan går ju mellan Sundsvall och Gävle.
Hur kan så olika meningar om Ostkustbanans trafikkapacitet ligga ute samtidigt, hos Trafikverket?
Är det inte meningen att Norrbotniabanan ska öka trafikflödet såväl söderut som norrut? Annars stämmer det inte med de politiska intentionerna om att de ökande transportvolymerna ska kanaliseras till järnväg.
Det stämmer inte heller med intentionerna med den Botnia-Link som finns med i argumentationen, som ska binda ihop järnvägsnätet runt Bottniska viken. I detta perspektiv måste vi tala om mer än ett tåg per dygn. Ett tåg på 1 400 ton motsvarar trots allt bara 35-40 lastbilsekipage, så helt andra volymer måste till för att uppfylla intentionerna, och då räcker inte bankapaciteten till på Ostkustbanan. För att göra hela projektet trovärdigt redovisa då hela järnvägssatsningen Gävle – Luleå.
Jag kan inte undgå att jag känner mig som pojken i sagan om kejsarens nya kläder, som avslöjar att kejsaren faktiskt är naken, när jag läser anonyma insändare som kommenterar mitt inlägg.
Men med den ensidiga inställning till Norrbotniabanan som återgetts i Norran är det förståeligt, men också samtidigt skrämmande, att projektets komplexitet inte i något sammanhang har belysts utan man har enbart lyft fram möjligheter på det lokala planet. Det är beklagligt.
Bo Nilsson, Hökmark
Publicerad 2012-10-03 av:
Insändarredaktionen
insandare@norran.se
Bygg hela Norrbotniabanan nu
Bilar till salu i Skellefteå
