Rapportera fel
Jag är kanske korkad, men det är några saker jag inte förstår. Ska vi ge alla idéer plats nu, även de dåliga?
Skellefteå ligger på andraplats i utflyttningsligan för riket. Med en nettoutflyttning på 394 personer för 2011 är det bara Södertälje som slår oss.
Som hitflyttad från Stockholm hör jag till den grupp som Skellefteå har för lite av. Nu ska det dyrköpta platsvarumärket och devisen ”nära, enkelt och öppet”, göra röda siffror svarta.
Men så dimper förslaget ned att göra Kaplanskolan till Sveriges största låg- och mellanstadieskola. Hur ”nära, enkelt och öppet” blir det?
Det krävs inget större geni för att förstå att en skola med 850 elever för många innebär en otryggare skolmiljö, att miljön blir lidande av att 600 barn får bilväg istället för cykelväg till skolan, eller vad som händer när så många fler barn ska korsa farliga vägar på sin längre väg till skolan.
Och hur ”enkelt” blir det när 400 bilar samtidigt ska lämna barnen på skolgården på morgnarna?
Jag har svårt att förstå hur det här skulle innebära någon större besparing. Vad kostar till exempel ett enda trafikdödat barn samhället? Vad kostar en utflyttad familj med två förvärvsarbetande?
Vad kostar det kommunen när ett privat initiativ startar en skola i de ändamålsenliga lokalerna i Sjungande dalen eller Mobackenskolan samtidigt som Kaplanskolan byggts om för 400 miljoner kronor, vilket motsvarar 40 lärartjänster i 20 år.
Jag förstår inte heller, när blev det modernt med stordrift på barn? Går inte samhällsutvecklingen i övrigt mot större närhet, mot lokala initiativ och mot större miljöhänsyn och trafiksäkerhet? Mot det som är ”nära, enkelt och öppet”? Hur ska det här locka människor till Skellefteå? Det förstår inte jag.
Det är det man gör som spelar roll, inte det man säger.
Johan Granstrand
Skellefteå
Publicerad 2012-10-06 av:
Insändarredaktionen
insandare@norran.se
Politisk dårskap drabbar barnen
Bilar till salu i Skellefteå
