Får idéerna plats?

Ge idéerna plats läser vi på alla infarter runt Skellefteå numera. Nu ska tesen prövas mot verkligheten, och resultatet kan dessutom bli närmast meningslöst.

Det tydligaste exemplet på detta är planen att stuva om hela västra stadsdelens skolbarn och förskolebarn och placera allihop på en enda stor skola. Detta är givetvis inte föräldrarnas idé.

De har trott att de skulle kunna följa sina telningar till närmaste befintliga skola om morgnarna, precis som hittills. Helt enkelt därför att det har fungerat. En del har antagligen flyttat till dessa stadsdelar just för detta.

Ingen förälder kommer ens på tanken att en skola ska läggas ner så länge den är fylld med barn. Däremot kan den behöva byggas ut. Eller att man måste hitta fler lokaler.

Som när barn i Sjungande blev grannar med Klockarhöjdens äldreboende, vilket fungerat bra. De gamla har fått höra barnaröster och barnen ser en och annan äldre om dagarna. Och så har de nära till skogen.

Forskning har visat vad vi egentligen visste redan, att skogen är en viktig källa till att vi alla ska må bra, oavsett ålder.

Men det är tydligen inte sådant som avgör var barnen ska gå i skola. Det som anses viktigare för dagen är att Kaplanskolans stora byggnader inte behövs som gymnasium längre, och att några ledande tjänstemän och politiker fick den i egna ögon lysande idén att fylla den med grundskolebarn i stället.

Det är den idén som nu räknas och filas på. Då får alla som vill vara med, vilket kallas att ingenting är klart än.

Tala om att använda orden på det sätt som passar egna syften bäst!

Hade man velat ta det i rätt ordning hade man sagt så här:

Nu får vi en hel skola över. Vad tycker ni vi ska göra med den? Kom med förslag!

Men det var nog inte det som menades med att ge idéerna plats. Eller har jag missförstått alltihopa?

Gubben Pettson