Varför talar ingen för landsbygden?

Nu är det hög tid att debatten om landsbygden tas på allvar. Landsbygdens förutsättningar har varit en icke-fråga under lång tid, vilket är märkligt med tanke på att nära häften av Sveriges befolkning lever på landsbygden. Med så många människor boendes där, och med en i många fall långt gången nedrustning av förutsättningarna, är det märkligt att inte politiker från olika håll på allvar attackerar frågan. Faktum är att den politik som förts under de senaste 50 åren i många fall varit rent landsbygdsfientlig.

Likt ett krig, där reträtter företrädelsevis sker i ordnade former, har landsbygdens befolkning lockats till reträtt via bland annat flyttlassbidrag och utarmad service. Somliga ser landsbygdens utarmning som något oundvikligt. Detta är emellertid inte sant. I verkligheten handlar det om politisk vilja. I boken ”Landet utanför” har Kristina Mattsson på ett förtjänstfullt sätt beskrivit landsbygden ur olika perspektiv. Bland annat jämför hon skillnaden mellan svensk och norsk landsbygdspolitik, vilket tydligt illustrerar att en levande landsbygd till stor del är ett politiskt val.

En av de mest tydliga skillnaderna är att skatteintäkterna från naturtillgångar, såsom kraftverk, i Norge direkt tillfaller kommunerna, totalt cirka 6 miljarder norska kronor jämfört med ungefär 110 miljoner svenska kronor i Sverige. Detta ger givetvis helt annorlunda förutsättningar och faller sig naturligt vid bara lite eftertanke. För var är det egentligen ett lands värden skapas? Är det verkligen självklart att pengarna ska hamna just där de som tjänar mest väljer att sova?

Norge använder även andra redskap än Sverige för att motverka avfolkningen. Förutom ett omfattande stöd till jordbruket förlitar sig kommunerna på en ”statsstötte”, en typ av statliga bidrag som går till investeringar, service och utveckling. Andra exempel är att de har differentierade arbetsgivaravgifter och avskrivna studiemedel.

I Norge finns också en helt annan infrastruktur utanför tätorterna, vilket gör det lättare och mer attraktivt att bo på landsbygden. Till exempel finns ett ambulanshelikoptersystem (statligt) så att alla kan nås av ambulanshelikopter inom 45 minuter. Därtill finns små sjukhus, välutbyggda vårdcentraler och förlossningskliniker över hela landet.

Visst, det bör erkännas att Norges landsbygdspolitik sannolikt åtminstone delvis kunnat finansieras tack vare oljeintäkter, men det är långt ifrån hela sanningen. Bland annat inleddes arbetet med att låta hela landet leva långt före Norges oljeepok började.

Kan vi hoppas att något av Norges offensiva landsbygdspolitik kan införas på landsbygden i Sverige? Hoppas kan man alltid, men det kräver att fler börjar engagera sig och väcker opinion. Ska hela Sverige verkligen leva i framtiden är det hög tid att släppa slagorden och börja diskutera hur det rent konkret ska kunna gå till – och vilka konsekvenserna kan tänkas bli om vi medvetet eller omedvetet väljer bort stora delar av landet.

En bra start i arbetet är att uppvakta din lokala politiker eller riksdagsman, något som sannolikt aldrig varit enklare än i dag när nära nog alla politiker har en mejladress, Twitter och Facebook. Men för den skull, glöm inte bort att stödja landsbygden i din vardag.

Jan-Olof Puranen

vd Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten