Fyra steg för högre löner

Reaktionerna på det nyligen slutna löneavtalet för lärarna visar att frustrationen över låga löner och dåliga villkor är på bristningsgränsen. Nu kräver vi därför att kommunpolitikerna i Västerbottens län tar sitt ansvar som arbetsgivare och i fyra steg säkrar att lärarnas löner verkligen höjs. Om kommunpolitikerna inte förmår ta sitt ansvar, blir det med stor säkerhet en valfråga 2014 om kommunerna verkligen är mogna att ansvara för skolan och lärarnas löner. Vi kommer inte heller att tveka att gå från ord till handling genom att säga upp avtalet. 2014 blir på flera sätt ett ödesår för den kommunala skolans framtid.

Nu sjösätts regeringens karriärstegsreform. Genom att skjuta till 800 miljoner kronor till höjda lärarlöner visar regeringen att man har insett hur allvarlig lärarnas lönesituation är. Nu är det upp till bevis för de som är huvudansvarig för skolan – kommunerna – att visa att man inser vikten av att lyfta lärarna.

Vi har nu tecknat ett löneavtal för lärarna som är det högsta på arbetsmarknaden. Men det räcker inte. Nu måste vi växla upp arbetet för högre löner och bättre villkor. Avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var bara ett första steg.

Dagens situation är inte hållbar. Läraryrket får inte sägas vara Sveriges viktigaste yrke samtidigt som man har Sveriges sämsta löner i förhållande till utbildning och ansvar. Med avstamp i det nu tecknade avtalet kräver vi nu att kommunerna tar fyra tydliga steg för att fullfölja arbetet med att uppvärdera lärarnas löner:

• Se avtalet som ett golv, inte ett tak: SKL:s chefsförhandlare Ingela Gardner Sundström uppmanar nu landets kommunpolitiker att i praktiken sätta högre löner än de 4,2 procent 2012 och enligt industrinormen 2013 som finns i avtalet. Vi kommer att noga följa upp – och öppet redovisa – huruvida kommunerna i Västerbottens län följer denna uppmaning eller inte.
• Ingen minskning av lärartätheten: Vi reagerar starkt när vi efter avtalets tecknande får signaler från kommuner om att man riskerar att behöva säga upp anställda för att kunna finansiera lönehöjningarna i avtalet. Det är inte acceptabelt. Vi kräver tydliga besked från alla kommuner i Skåneregionen att man inte använder detta avtal som skäl för att minska lärartätheten.
• Kommunernas sista chans: Avtalets sifferlösa år – 2014 och 2015 – bygger på att kommunerna själva förmår att sätta löner för lärarna som innebär tydliga steg mot målet om 10 000 kronor mer per månad. Vi kräver att kommunerna i Västerbottens län redovisar hur de ska säkra att de har ett ekonomiskt utrymme för sådana rejäla löneförhöjningar. Vi vill då inte höra att det tyvärr inte fanns något utrymme för ytterligare löneförhöjningar de åren. I så fall kommer vi att riva upp avtalet och göra lärarnas villkor och skolan till en valfråga. Nu är det upp till bevis för kommunerna.
• Långsiktig strategi: Många lärare hade hoppats på ännu tydligare steg mot det långsiktiga målet 10 000 kronor mer i månaden redan nu. Vi kräver att kommunerna i Västerbotten – i samverkan med oss i lärarfacken – tar fram strategier för den långsiktiga löneutvecklingen.

Avgörandet kommer att äga rum 2014. Då är det kommunal- och riksdagsval. Då kommer betänkandet från den statliga utredningen om effekterna av kommunaliseringen av skolan. Då träder lärarlegitimationerna i kraft fullt ut. Och om inte kommunerna i löneöversynen 2014 satsar på lärarna, så är vi beredda att riva upp avtalet. Allt detta mitt under brinnande valrörelse.

Sveriges lärare har fått nog. Nu är det upp till bevis för arbetsgivarna.

Metta Fjelkner

förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Ulrica Sjöstedt

distriktsordförande Lärarnas Riksförbund i Västerbotten