Bryr sig någon om den vägen?

För cirka två år sedan påtalade vi, i olika sammanhang, problemen med väg E 4 mellan Umeå och Skellefteå. Vi fick hejarop från Region Västerbotten och från Robertsfors kommun som på olika sätt bekräftade problematiken med en E 4 som av alla användare anses ha en flaskhals på sin väg upp till Haparanda – sträckan mellan Umeå och Skellefteå.

Och vad har hänt sedan dess?

I princip ingenting.

Längs Norrlandskusten – som faktiskt är mycket tätbefolkad – sker omfattande transporter. E 4 löper som en livsnerv längs kusten med bra vägstandard söder om Umeå och norr om Skellefteå. Där breder E 4 ut sig, fler filer finns att tillgå, goda möjligheter till säkra omkörningar och trafiken flyter på bra.

Men mellan Umeå och Skellefteå råder motsatt förhållande, speciellt mellan Ånäset och Bureå, en sträcka på åtskilliga mil som saknar naturliga omkörningssträckor. Både ur trafiksäkerhetssynpunkt och av miljöskäl gör den biten inte på långa vägar skäl för namnet Europaväg.

Kan det ljumma politiska intresset för sträckan bero på att detta rör sig om en väg i en tid när mycket energi satsas på att diskutera järnvägar, något som i sig är nödvändigt efter alla eftersatta investeringar. Visst, vi behöver Norrbotniabanan, men vi behöver också en färdled för transporter på gummihjul som innebär att gods och människor kan flyttas till en rimlig kostnad och acceptabel tid. Och det finns inte järnvägar överallt, allt kan inte skicka via räls.

Nu i dessa tider när flyget har medvind – med rekordsiffror avseende antalet resenärer både i Skellefteå och Umeå, och med startskott för ombyggnaden av Umeå flygplats – är det dags att lägga lite krut på en annan transportfråga: vägarna i allmänhet och länets viktigaste pulsåder i synnerhet. Vem sätter frågan om E 4 högst på dagordningen?

Vi vet att Trafikverket (läs den nuvarande borgerliga regeringen) inte tänker satsa på några extravaganser utanför storstadsområdena och täta befolkningscentra. Finns det något intresse från storkommunerna – Umeå och Skellefteå – att gemensamt agera för att trycka på och hitta framkomliga vägar. Hur är det Region Västerbotten? Det har ju blåst snåla vindar kring deras organisation under de senaste månaderna. Kan detta vara den fråga som får vinden att vända och generera några plus i kanten?

För en sak är säker: ingen transportled är bättre än sin sämsta länk. Om vårt näringsliv även fortsättningsvis ska vara konkurrenskraftigt förutsätts effektiva transporter – längs hela kedjan, längs hela E 4.

Thor Persson

ordförande Västerbottens Handelskammare

Jan Bergmark

vd Västerbottens Handelskammare