Västerbottning smittad av parasit från räv

Dvärgbandmasken kan ge upphov till tumörer i lever och lungor sprids främst via rävar, men även andra djur som hund, katt och lodjur kan bära på smittan.

Parasiten har varit vanlig under en längre tid i Centraleuropa och det första fallet i Sverige konstaterades så sent som 2011.

Trots att smittan har förekommit på räv i Sverige kan man precis som tidigare äta bär, svamp och grönsaker. Kokar man dem dör alla eventuella parasiter, bakterier och virus.

Smittan sprids inte mellan människor.

Så skriver Smittskyddsinstitutet på deras hemsida:

Rävens dvärgbandmask är spridd över stora delar av norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i Centraleuropa. Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan bära på parasiten. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen.
Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. Dessa får i sig maskägg när de söker föda på kontaminerad mark. I mellanvärddjuret utvecklas maskäggen till larver. Rävar eller andra köttätande djur kan få i sig dessa larver när de äter infekterade gnagare. I huvudvärddjuret utvecklas larverna till maskar som utsöndrar nya ägg. Äggen från rävens dvärgbandmask är mycket kyltåliga och kan leva länge i det fria med bibehållen smittsamhet. De överlever inte kokning.
Människor kan smittas om de sväljer maskägg.
Inkubationstiden är oftast flera år, cirka 5-20 år.

För mer information, kolla på Smittskyddsinstitutet.se